Den blå EU-vågen
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-06-16
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Besvikna väljare röstar för förändring - i protest
I dag byter ännu ett EU-land färg.
Från rött till blått.
Högeralliansens seger i det franska parlamentsvalet är det senaste exemplet på den konservativa våg som sköljer över Europa.
I midsommar samlas EU:s stats- och regeringschefer till toppmöte i spanska Sevilla. För tre år sedan hade dessa möten närmast karaktären av socialdemokratisk klubb. I 13 av 15 regeringar fanns socialdemokrater representerade, nio leddes av premiärministrar (s).
Sedan dess har de s-regeringarna fallit en efter en.
Först ut var Österrike där den urgamla koalitionen mellan socialdemokrater och konservativa sprack efter segslitna regeringsförhandlingar. I början av 2000 blev Österrike i stället det första EU-land som släppte in ett främlingsfientligt och högerpopulistiskt parti i regeringen, Jörg Haiders frihetsparti.
Portugal & Holland
I vår har utvecklingen accelererat. I både Portugal och Holland förlorade socialdemokraterna makten. Den nya holländska regeringen ser i stället ut att komma bestå av kristdemokrater och det högerpopulistiska Lijst Pim Fortuyn, döpt efter partiledaren som mördades utanför en radiostation under valrörelsen.
När vallokalerna stänger i Frankrike i kväll bekräftas att ytterligare ett land går från rött till blått. Den socialistiske premiärministern Lionel Jospin kastade visserligen in handduken redan i maj efter det pinsamma nederlaget i presidentvalet. Just nu sitter en övergångsregering ledd av liberalen Jean-Pierre Raffarin. Han kan möjligen bli permanent.
Nästa stora slag står i Tyskland i höst, en vecka efter det svenska valet. Förbundskansler Gerhard Schröders socialdemokrater, som tog över efter skandaltyngda kristdemokrater, har det motigt. Många tror på regeringskifte. Byter även Tyskland färg kommer bara ett av EU:s stora och tongivande länder, Storbritannien, ledas av en socialdemokratisk regering i höst.
Vad beror högervågen på?
Svaret är sannolikt mycket enkelt. Väljarna är besvikna, de proteströstar. Medborgarna tar ställning för förändring och emot den sittande regering. Allt färre är bergfast övertygade om att en grundideologi är bättre än den andra.
Göran får färre partibröder
En konsekvens av regeringsskiftena är att statsminister Göran Persson får allt färre partibröder att luta sig emot i EU-arbetet. Där är förmågan att bilda allianser med likasinnade A och O.
Den praktiska betydelsen av detta ska dock inte överskattas. Persson tar lika gärna konservative Jacques Chirac i båten som socialdemokraten Blair från London. I praktisk politik väger ideologierna ofta lätt.