Mellin: Måste ta itu med stora ekonomiska problem
Finlands nye statsminister är Juha Sipilä, Centerpartiet.
Men hur hans nya regering kommer att se ut är skrivet i stjärnorna.
Det enda man vet är att den har stora ekonomiska problem att ta itu med.
Exakt som opinionsmätningarna förutspått blir Centerpartiet Finlands största parti och dess ordförande Juha Sipilä ny statsminister.
Att Centern ökade så kraftigt har framför allt två orsaker. Den första är att partiet inte suttit i den problemtyngda regering som lett Finland under de senaste fyra åren. Från början var det ett av enbart två oppositionspartier, det andra var det nationalistiska och populistiska Sannfinländarna.
Det andra skälet är Juha Sipiläs person. Han har ingen utpräglat politisk bakgrund och valdes in i riksdagen först för fyra år sedan. Ett år senare blev han partiledare.
Innan var han framgångsrik företagare i it-sektorn. Många uppges uppskatta att han inte ägnar sig åt politiskt ”tjafs och gläfs” utan pragmatiska lösningar.
Hur den nya regeringen kommer att se ut är oklart. Men i Finland existerar ingen blockpolitik vilket gör att lösningarna på regeringspusslet för en svensk kan se en smula okonventionella ut.
De flesta tror dock att Sipilä kommer att bilda regering tillsammans med Socialdemokraterna och Sannfinländarna.
Socialdemokraterna av skälet att Sipilä vill ha ett slags samhällskontrakt och för det krävs bra kontakter med facken. S-ordföranden Antti Rinne har en bakgrund i fackföreningsrörelsen.
Rinne är i dag finansminister och väntas fortsätta på den posten.
Skälet att ta med Sannfinländarna skulle vara det som förre amerikanske presidenten Lyndon B Johnson kallade ”bättre ha dem inne pissandes ut, än ute pissandes in”. Kort sagt att få tyst på Sannfinländarnas populistiska gnäll.
I förra valet avstod Sannfinländarna från en plats i regeringen trots att man matematiskt kunde ha krävt det. Men nu har partiet ändrat sig, regeringstaburetter står högst upp på önskelistan.
Partiledaren Timo Soini, i dag ordförande i riksdagens utrikesutskott, vill bli utrikesminister. Intressant, inte minst med tanke på hans uttalade EU-kritik.
Ett alternativ till Sannfinländarna är De gröna och liberala Svenska folkpartiet. Men håller de flesta för mindre troligt.
Riksdagen öppnar redan om nio dagar. Då kommer sannolikt Juha Sipilä (C) temporärt väljas till talman och leda de regeringsförhandlingar som gör honom själv till statsminister.
Det första hans parti kommer att göra är att skicka ett batteri med frågor till de andra partierna. Det kommer formellt vara den bas som regeringsförhandlingarna förs utifrån.
Den nya regeringen har, oavsett hur den ser ut, en diger dagordning att ta itu med. Efter finanskrisen och Nokias stora problem har Finland avsevärda obalanser i sin ekonomi. Och de brådskar att ta itu med, annars riskerar Finland att problemen snabbt blir ännu djupare.
Ekonomin krymper, exporten är nere på 2006 års nivå, arbetslösheten är högre än på många år och arbetskraften krymper. Det är alltså allt färre som befinner sig i arbetsför ålder, ett direkt hot mot välfärdsstaten.
Många experter, bland dem förre finansministern Anders Borg som medförfattare till en rapport till den avgående regeringen, förordar ökad invandring för att få fler skattebetalare. Men den handsken har få, om ens någon i Finland, plockat upp.
Den avgående regeringen, ledd av Moderaternas systerparti Samlingspartiet, bestod från början av sex partier. Men under 2014 hoppade De gröna och Vänsterförbundet av.
RÖSTAR INTE PÅ PARTI
Kampen står om 200 platser i riksdagen där för närvarande åtta partier finns representerade.
Efter förra valet 2011 satt sex av dem i regeringen som fick namnet ”regnbågsregeringen”. Bara Centern och Sannfinländarna stod utanför. Men under 2014 hoppade både Vänsterförbundet och De gröna av.
Det största partiet är Samlingspartiet, syster till de svenska Moderaterna. Efter dagens val väntas Centern bli störst.
Största parti lägger beslag på statsministerposten och bildar sedan en majoritetsregering med stöd av omkring 130 mandat i riksdagen. Det är tradition, inte lag.
Finska väljare röstar på en person som representerar ett parti, inte tvärtom som i Sverige. Alla kandidater har ett nummer och det är det enda man fyller i på den dubbelvikta valsedeln.