Bra att partierna ska samarbeta mot gängmorden – men risk att det urartar

Att riksdagspartierna ska samarbeta för att få stopp på gängmorden är utmärkt.

Men det finns redan tecken på att samtalen havererar och resulterar i en illaluktande soppa fylld av populism, partipolitiskt intrigerande och måttligt genomtänkta lagförslag.

Mord på Sergels väg på Ribersborg i Malmö. En nybliven mamma sköts till döds med sin baby i famnen.

Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, har kontaktat statsminister Stefan Löfven och föreslagit en politisk mobilisering mot den grova kriminaliteten.

Det är en mycket god idé, även om den lista på tio förslag som medföljde utspelet mest innehöll satsningar som redan har inletts samt nya lagar som mer än någonting annat avslöjar att även M har anslutit till den beklämmande samtid där rättssäkerhet är ett förlegat begrepp.

Visst, det behövs fler poliser. Men alliansen, salig i åminnelse, ökade en gång i tiden antalet från 16 000 till 20 000 utan att fler brott klarades upp.

 

Och nog låter det handlingskraftigt att införa visitationszoner där gängen är som starkast. Men polislagen erbjuder redan vidsträckta befogenheter till att leta i fickor och väskor. Börja med att utnyttja den lag som finns.

Anonyma vittnen? Tja, domstolarna är medvetna om att det är svårt att försvara sig mot ansiktslösa påståenden och kommer att förhålla sig skeptiskt till den sortens bevisning.

(Men det kunde ha varit värre. Ta bara SSU, som i ett utspel i går förordade en polisstat där varje person som över huvud taget växlar ett ord med en gängkriminell ska utredas och socialen ska skickas på även oskyldiga kids).

 

Det finns dessvärre skäl att misstänka att Kristersson mer är intresserad av att göra partipolitik av ett allvarligt samhällsproblem än att finna breda lösningar.

I SVT:s Agenda i går kväll tog inrikesminister Mikael Damberg emot moderatledarens utsträckta hand, men möttes mest av fnysningar över att regeringen är så gammalmodig att den vill att reformer ska vara genomtänkta och noggrant förberedda.

 

Förutsättningarna för samarbete kunde med andra ord vara bättre. Och då Socialdemokraterna är lika pigga som det ledande oppositionspartiet på partipolitisk taktik och en kriminalpolitik som är mer inriktad på flirt med väljarna än långsiktiga förbättringar, finns det skäl att befara att ordbråket kommer att intensifieras.

Och som om det inte vore nog med dumheter tycks debatten vara på väg att börja kretsa kring huruvida Sverigedemokraterna ska få delta i samtalen eller ej.

Det är begripligt att regeringen inte bjuder in Åkesson. SD skulle i ett samtal sannolikt inte ha någonting konstruktivt att bidra med utan mest i vanlig ordning idissla invandring.

 

Men om statsminister Stefan Löfvens nu menar allvar med sitt prat om ”nationell samling” är uteslutande av representanter för 17 procent av väljarna en olycklig start.

Förutsättningarna för en bred politisk samling som åstadkommer någonting vettigt kunde således vara bättre.

Det är dystert, då en blocköverskridande uppgörelse liknande dem som har träffats inom politikområden som försvar och energi är vad Sverige behöver.

En överenskommelse innehållande mer än bara fler poliser och hårdare lagar. En överenskommelse som även adresserar utsatta förorter, skola, socialtjänst och civilsamhället.

En överenskommelse som bygger på insikten att utan ett brottsförebyggande perspektiv och uthållighet kommer ingenting att bli bättre.


PODD: Experten om det svenska skjutvåldet: ”Sticker ut”

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Manne Gerell om de uppmärksammade morden i Malmö och Vällingby.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.