Utlandsäventyr står skattebetalarna dyrt

Utländska äventyr har kostat statliga Vattenfall mångmiljardbelopp. Förra årets rekordförlust uppgår till hela 20 miljarder kronor.

Som skattebetalare finns anledning att vara bekymrad.

Vattenfalls vd Magnus Hall presenterade företagets delårsrapport under onsdagen.

Den statliga eljätten Vattenfall har under många, många år varit till glädje för sina ägare skattebetalarna. Plikttroget har bolaget levererat miljard efter miljard till statskassan.

Men nu är det slut på det. Förlusten för 2015 uppgår till 19,8 miljarder kronor efter skatt och för tredje året i rad blir det inte en krona i utdelning till ägaren staten.

Det beror på en rad olika faktorer. Ny, mer småskalig elproduktion. Nedskrivningen av värdet på det tyska brunkolet är en del av förklaringen. De fallande elpriserna. Och att kärnkraften snabbt håller på att bli olönsam.

Som skattebetalare har man anledning att vara bekymrad. Vattenfalls bekymmer kommer nämligen inte att vara över i första taget.

Långsiktigt har de stora elbolagens största tillgång varit de elnät som de förfogar över. För att få el in i huset är man tvungen att vara nätkund hos Eon, Fortum eller Vattenfall eller något av de 157 mindre företag som också äger en del av elnätet.

Men utvecklingen går nu från omfattande regionala nät till mindre, smarta elnät. Produktionen sker lokalt med solceller, vindkraft eller annan förnybar energi. När det egna hushållet har överproduktion kan de skicka ut överskottet i det lokala nätet till dem som behöver el just då.

Det är den långsiktiga utmaningen för förra kassakon Vattenfall. På kort sikt möter företaget andra problem.

1. Fallande elpriser. Sedan USA framgångsrikt börjat utvinna olja ur underjordiskt skiffer har priset på olja störtdykt. Det tillsammans med ganska milt väder här hemma, sjunkande priser för utsläppsrätter för koldioxid och en väl fungerande elmarknad har gjort att elpriset är rekordlågt.

Det gillar naturligtvis elkunderna. Mindre kul är det för Vattenfalls ledning eftersom det slår mot lönsamheten.

2. De utländska äventyren. 2009 köpte Vattenfall den nederländska gas-, kol- och vindkraftsjätten Nuon för 97 miljarder kronor. Tre år senare hade värdet skrivits ner med 15 miljarder kronor.

Förra sommaren beslutade den tyska regeringen att alla större kolkraftverk ska fasas ut senast om fem år. Det kan beröra ett av Vattenfalls kolkraftverk i landet. Bolaget försöker nu sälja sitt tyska brunkolsinnehav men prislappen väntas hamna på blygsamma 2-3 miljarder kronor.

Från början trodde Vattenfall att det skulle få tio gånger så mycket betalt.

3. Olönsam kärnkraft. Svensk kärnkraft håller snabbt på att bli olönsam. Det beror på fallande elpriser och högre skatter. Därför har Vattenfall bestämt sig för att stänga reaktorerna ett och två i Ringhals på västkusten. Det ledde till en nerskrivning av värdet på dem med 15 miljarder kronor.

Det är alltså framför allt de utländska äventyren som slagit mot den förra statliga kassakon. Men också den mörknande framtiden för kärnkraften.

Det i kombination med en total ommöblering av elmarknaden gör att man som skattebetalare har anledning att se dystert på framtiden. En inkomstkälla har sinat.