Champagnen får vänta för May – det svåra återstår fortfarande
Efter 18 månaders hårda förhandlingar kunde man tro att champagnekorkarna skulle smälla när EU och Storbritannien äntligen blivit överens om brexit.
Istället var stämningen i Bryssel dyster.
EU-ländernas godkännande var en ren formalitet. Men nu återstår det riktigt svåra.
För även om EU är överens med Theresa Mays konservativa regering om hur skilsmässan med unionen ska gå till så råder ett allas krig mot alla i det brittiska parlamentet. De måste också säga ja ifall avtalet ska bli verklighet.
I dagsläget är det allmänna tipset att en majoritet av parlamentet kommer att rösta nej. Många ledamöter anser att avtalet inte ger en tillräckligt hård brexit. Andra att den borde vara mjukare.
I så fall är risken akut för att britterna kraschar ut ur EU utan ett avtal efter den 29 mars nästa år. Alla band kapas över en natt och det blir världshandelsorganisationen WTO:s regler som börjar gälla. Det förlorar både EU och britterna på.
Men eftersom det här är jungfrulig mark, ingen har någonsin lämnat EU på det här sättet, så finns det ett antal tänkbara scenarier.
Omförhandling. Om de 27 EU-länderna blir så oroade av ett avtalslöst tillstånd att de hellre går med på vissa omförhandlingar så är det fullt möjligt. Hittills har tonen från EU varit stenhård. Detta är dealen, take it or leave it. Men med kniven mot strupen är det inte omöjligt att EU blir mer medgörligt och ger britterna en andra chans.
EU vill inte ge britterna alltför många fördelar eftersom det skulle kunna få andra länder att också välja att stå utanför unionen. Där har dock kaoset kring brexit säkert fungerat som en tankeställare för andra länders EU-skeptiska befolkningar.
Nyval. Om May förlorar omröstningen i parlamentet kan hon välja att avgå och utlysa nyval i hopp om att det brittiska folket ska rösta in fler parlamentsledamöter som stöttar det avtal hon lyckats uppnå och godkänna det i en ny omröstning. Men det kan givetvis också sluta med att Labour får makten och då vet ingen vad som händer.
Ny folkomröstning. Ända sedan britterna överraskande sa jag till brexit sommaren 2016 har May och hennes regering kategoriskt avvisat möjligheten till en ny folkomröstning. Britterna har sagt att de vill ha brexit, punkt slut.
Men kraven på en andra folkomröstning växer ju längre tiden går. Många, de flesta motståndare till brexit, tycker det är rimligt att folket få ta ställning till det avtal regeringen förhandlat fram. När britterna ursprungligen röstade den 23 juni 2016 hade de ingen aning om hur villkoren skulle se ut. Och många av de påståenden som brexitanhängarna saluförde i valrörelsen har visat sig vara falska eller grovt överdrivna.
Styrkeförhållanden måste ändras
Men för att en andra folkomröstning ska bli av måste styrkeförhållandena i parlamentet ändras antingen via nyval eller genom att tillräckligt många ur Mays eget parti byter sida och säger ja till en andra omröstning.
May sa länge att det var bättre att lämna utan ett avtal än att godkänna ett dåligt avtal. Men inte längre. Nu betonar hon att detta avtal är det bästa britterna kan få. Hon har till och med hotat med att om parlamentet säger nej kanske brexit inte blir av överhuvudtaget.
Trots det är en ny folkomröstning inte det mest troliga.
Men mycket talar för att den brittiska regeringen kommer att göra allt för att undvika ett läge där landet lämnar utan avtal. Det vore helt enkelt ekonomi harakiri att bara kapa banden. Åtminstone på medellång sikt. Experterna förutspår att tillväxten i landet skulle sjunka dramatiskt. Det varnas för millånga lastbilsköer vid gränserna och för att en hård gräns åter upprättas mellan EU-medlen Irland och den norra delen av ön, det brittiska Nordirland. Något som kan hota den bräckliga freden där.
Den ledare som bär ansvaret för att landet kraschar ut ur EU riskerar att bli en politisk paria.
Vädjar i brev
Problemet är att processen nu gått så långt att den delvis är bortom regeringens kontroll. Hur desperat May är visas av att hon i ett brev direkt till de brittiska folket vädjar om att de ska stödja brexit-avtalet och trycka på sina parlamentsledamöter att göra samma sak.
Frågan är om det räcker för att vända vinden när parlamentet ska rösta, sannolikt om cirka två veckor.
Fortfarande är allt från en avtalslös krasch till att britterna stannar i EU möjligt.