På sätt och vis är vi alla mer eller mindre köpta

Hade Goethe skrivit­ ”Faust” i dag hade det handlat om en stackare som sålde­ sin själ till en pr-kampanj för lakritschoklad. Eller till ett lotteriföretag som lurar folk att spela bort pengar på sina egna postnummer.

”Lotter kommer bli den nya valutan”, skrev Liv Strömquist i en rolig serie­stripp i går, där hon raljerade­ över att Moderaternas före­ detta propagandachef Per Schlingmann börjat jobba för Postkodlotteriet.

Strömquist nämnde dock inte att även en annan expolitiker gått över till Postkodlingot, Variantbrickan­ och Turskrapet, nämligen Margot Wallström, som precis­ blivit ny projekt ­direktör i samma bolag.

Förmodligen för att det inte är lika lätt att skämta om.

Att någon som varit ­utsänd av självaste FN för att bekämpa krigens vidriga våldtäkter plötsligt sadlar om och satsar på quizbingo för radhusgrannar i Borås, känns ju mest ledsamt.

Margot Wallström har också fått kritik, kallats ”skraplottskapitalist” av ­sossen Daniel Suhonen och anklagats för att sälja ut sig av Göran Greider.

Det är så lätt att se henne­ i den växande högen av människor som gör det för pengar.

Tommy Nilsson gör det. Journalister gör det. Pr-folk gör det. Skidåkaren Pernilla­ Wiberg satt nyligen i en tv-studio och pratade om att kvinnliga idrottsstjärnor­ måste sminka sig och visa­ upp attributen för att slå ­igenom – det vill säga få sponsorer.

På sätt och vis är vi alla mer eller mindre köpta. Hör man talas om något skoj numera,­ som att en snubbe ska ­hoppa fallskärm från rymden, kan man ge sig sjutton på att det ligger en läskedryckstillverkare bakom.

Men så minns jag en detalj­ ur biografin om Margot Wallström, skriven av Bengt Ohlsson, där hon ­berättar om sin ensamhet i FN-skrapan. Hemma i Sverige ­stoppar hennes make undan Margots tandborste i badrumsskåpet, eftersom han inte orkar tänka på att hon är bortrest jämt.

Det är en träffande bild av skuldbördan som läggs på en kvinna som väljer karriären före det lilla livet.

Till slut kanske hon tröttnade, vad vet jag. FN-glansen byttes i alla fall ut mot bingosunket på TV4.

Någonstans är det också­ modigt att ”förstöra sitt varu­märke”, som pr-experterna säger när de dömer ut Wallströms karriär­byte.

Jag säger bara: fuck varumärken.

Varumärken borde bara förstöras, smutsas ned och kastas bort.

Följ ämnen i artikeln