Dåliga nyheter för Kinas granne

Hongkong är i chock efter att polisen använt gummikulor mot obeväpnade demonstranter.

Det visar att Peking inte kommer att sky några medel för att få sin vilja igenom.

Vilket också är dåliga nyheter för Kinas granne Taiwan.

Kinas maktambitioner växer i takt med att landet bygger upp sin militära och ekonomiska styrka. De militära utgifterna ökar med 7,5 procent i år. Till 2050 ska Kina enligt president Xi Jinping ha en militär i världsklass som kan vinna krig var som helst i världen.

Kina har alltid velat införliva den forna kronkolonin Hongkong och det numera självständiga Taiwan som en del av fastlands-Kina. Precis som Macau, som tidigare var en portugisisk koloni.

Lockbetet har hela tiden varit att territorierna skulle kunna vara en del av Kina, men ändå sköta sig själva ungefär som i dag, bortsett från utrikespolitik och försvar.

Kina kallar sin konstruktion "ett land, två system".

När det gäller Hongkong har Kina i ett avtal förbundit sig att låta den lilla enklaven behålla sin egen grundlag, vilket bland annat innebär ett rättsväsende av västerländskt snitt och press- och yttrandefrihet. Något man nu på olika sätt stryper redan långt innan avtalet går ut år 2049.

Hongkong är i chock efter att polisen använt gummikulor och tårgas mot obeväpnade demonstranter.

Krossar friheten

I fallet Taiwan har Kina länge försökt locka "utbrytarstaten" att bli en del av Kina genom "ett land, två system". Men om Kina nu dödar det konceptet genom att krossa friheten i Hongkong så kan regimen i Peking knappast på ett trovärdigt sätt försöka driva sitt erbjudande framöver.

Taiwans president har snabbt varit ute och kommenterat situationen i Hongkong med orden:

– Det som händer visar att "ett land, tvås system" inte fungerar.

Om Kinas tvingas överge detta koncept så återstår bara ett sätt att införliva Taiwan med Kina. Med våld.

Det skapade viss uppmärksamhet när Kinas ledare Xi Jinping tidigare i år deklarerade att han inte utesluter möjligheten att med våld se till att Taiwan blir en del av Kina. Förutom Taiwan reagerade USA och ett antal andra länder hårt mot uttalandet. Det var klänge sedan Kina på ett så öppet och flagrant sätt hotade Taiwan.

Ping pong-diplomati

Kinas krav på Taiwan går tillbaka till tiden för den kommunistiska revolutionen 1949 och inbördeskriget som föregick den.

När kommunisterna segrade flyttade den dåvarande nationalistledaren Chiang Kai-Chek sitt styre och sin armé till Taiwan. Därefter följde en många decennier lång, bitter kamp om vem som egentligen representerade Kina, kommunistregimen i Peking eller nationalistdiktaturen i Taipei.

Med stöd av USA var det länge Taiwan som innehade Kinas stol i FN. Men efter president Nixons djärva ping-pong-diplomati, som öppnade upp mot Kina i början av 1970-talet, tog Peking över rollen som representant för det riktiga Kina. Taiwan fick finna sig i att föra en alltmer tynande tillvaro där det i dag bara är en handfull små stater som erkänner Taiwan som en självständig nation. Övriga är rädda att annars dra på sig Pekings vrede.

Medan Kina utvecklats till en stenhård kommunistdiktatur med ett kapitalistiskt system så har Taiwan blivit till en av Asiens främsta demokratier. Nyligen blev landet först i världsdelen med att tillåta samkönade äktenskap.

Utsätts för Kinas vrede

Nu råder den märkliga situationen att världen erkänner regimen i Peking, en rå diktatur, medan nästan alla länder ratar demokratin Taiwan som får finna sig i att vara bortsuddad. De länder som på minsta sätt i något sammanhang erkänner Taiwans officiella status utsätts omedelbart för Kinas vrede.

Om nu Kina i praktiken skrotar "Ett land, två system" innebär det en ökad risk för ett kinesiskt militärt angrepp på Taiwan.

Inte omedelbart, men på sikt.

Kinas ledning har sagt att Taiwan ska införlivas med Kina, med våld om så behövs.

Så det vi ser ske i Hongkong i dag kan vara del i en större kinesisk plan att koppla greppet om regionen.

Här ingår Kinas krav på att Sydkinesiska sjön i sin helhet ska tillhöra Kina. Ett krav som Internationella skiljedomstolen i Haag avvisat och som går emot en rad grannländer till Kina som också har territoriella anspråk i samma hav.

Krigsfartyg

Västvärlden har ett stort intresse av denna konflikt, eftersom viktiga sjöfartsrutter går rakt igenom Sydkinesiska sjön. 

Amerikanska krigsfartyg seglar regelbundet i vattnen som Kina anser är deras, just för att utmana Kinas territoriella anspråk. Kina beordrar varje gång fartyg och flyg att omedelbart lämna området.

Än så länge är det bara "ett kallt krig” - men hur länge till?

Gummikulorna i Hongkong kan sluta med något mycket större och mycket värre.