Effekten av sanktionerna en besvikelse

Den ryska valutan rubel är starkare i dag än när kriget startade. Någon ekonomisk kollaps i Ryssland syns inte till. Putin lider ingen brist på pengar.

Effekten av sanktionerna mot Ryssland är en besvikelse.

Inget fiasko men inte heller den framgång som många hoppades skulle tvinga Putin att sluta kriga.

Jag är inte förvånad.

Sanktionerna infördes kort efter att kriget bröt ut.

Sanktioner mot Ryssland infördes i så gott som samma stund Putin invaderade Ukraina den 24 februari.

Förberedelser i väst hade pågått under lika lång tid som de ryska trupperna ansamlats vid Ukrainas gräns.

Åtgärderna presenterades som de hårdaste som någonsin riktats mot ett stort land. Bland annat utestängdes en rad ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift och halva den ryska valutareserven frystes.

I ekonomiska termer var det som att släppa en atombomb över Ryssland.

Den allmänna meningen bland ekonomiska experter var att effekten skulle bli tämligen omedelbar. Inom några veckor eller högst någon månad skulle Rysslands ekonomi falla ihop.

President Joe Biden varnade amerikanerna för att inte döma ut sanktionerna för snabbt. Efter en månad lovade han att de skulle bita rejält.

– Det kommer inte att ta lång tid.

Efter ett halvår kan man konstatera en sak.
Sanktionerna var inte den quick-fix för att få slut på kriget som många hoppades. Den ryska ekonomin visar inga tendenser till snar kollaps.

Den ryska valutan rubel är starkare i dag än när kriget startade.

Shoppingresor

De få utländska korrespondenter som fortfarande kan arbeta i Ryssland rapporterar att restauranger och barer i städer som Moskva och St Petersburg är fullsatta. Butikshyllorna är tämligen välfyllda även om en del västerländska varumärken saknas. Men nya ryska ersättningsprodukter dyker upp hela tiden.

Shoppingresor anordnas till bland annat grannen Kazakstan där varor som inte går att få tag i Ryssland kan köpas.

Putin har ända sedan 2014 förberett det ryska samhället på att utstå hårda västsanktioner.

Rubeln som när sanktionerna infördes rasade med 30 procent har inte bara återhämtat sig. Växelkursen gentemot dollarn är högre i dag än direkt före krigsutbrottet. Ryssland har på olika sätt lyckats kringgå Swift.

Tidskriften The Economist har gjort en genomgång av sanktionernas verkningar. De ger ett väldigt blandat betyg.

Omkring 1 500 ur den ryska eliten, inklusive några av Rysslands rikaste män, de så kallade oligarkerna, kan inte längre resa till Europa eller USA. Men att frysa deras tillgångar har varit svårare än väntat. Den svenske ekonomen Anders Åslund, som arbetat i både Ryssland och Ukraina, beräknar att bara 50 miljarder dollar av de tillgångar på 400 miljarder som på pappret är blockerade i verkligheten är frusna. Med olika upplägg kringgår man sanktionerna.

Sanktionerna var ingen quick-fix för att få slut på kriget.

Tjänar mer pengar

Omvärlden hoppades att få eliten att vända sig mot Putin när de inte längre kan åka på semester till Rivieran eller till Alperna och inte segla på sina lyxyachter. Men än så länge syns inga sådana tecken.

Trots att USA och Storbritannien förbjudit all import av rysk olja och på olika sätt försökt försvåra den ryska exporten så drar Ryssland in mer pengar nu på sin oljeexport än 2014 när man annekterade Krim.

Främsta orsaken är att rekylen efter pandemin och sanktionerna mot Ryssland höjt oljepriset. Så trots att Ryssland tvingas sälja oljan till Kina och Indien istället med rabatt så tjänar de lika mycket pengar.

Störst effekt har sanktionerna haft på den ryska industrin som är beroende av delar och komponenter från väst. Bilindustrin står nästan helt still men har istället börjat sälja bilar utan krockkuddar, automatiska bromsar och andra säkerhetsdetaljer.

Putins kanske största problem är att många avancerade ryska vapen är beroende av microchip och andra komponenter från väst. Men ryssarna har till viss del löst det genom att köpa in produkterna smuggelvägen.

Degraderas långsamt

Som så många sanktioner mot andra länder har visat genom historien finns det alltid de som är beredda att ställa upp som bulvaner om betalningen är den rätta. Se hur länder som Iran och Nordkorea överlevt årtionden av sanktioner utan att vika sig.

Nato-landet Turkiet har inte ens infört några sanktioner mot Ryssland. USA fruktar att en hel del förbjudna varor passerar in i Ryssland den vägen.

Samma experter som i slutet av februari förutspådde att sanktionerna skulle få snabb effekt säger nu att det kan ta lång tid innan de biter på riktigt.

Som tidskriften The Economist uttrycker det:

– Ekonomerna hade fel om en omedelbar krasch. Vad Ryssland istället får är en enkelbiljett till ingenstans.

Långsamt urholkas och degraderas den ryska ekonomin och kastas bakåt i tiden. Men det bygger på att väst fortsätter med sina hårda sanktioner under lång tid även när det kostar på för oss själva. Som med el-priserna nu i vinter.

Inte ens då kan vi vara säkra på att det räcker för att förmå Putin att sluta kriga.