I Frankrike är det bättre om presidenten dricker vin än går på gymmet

Emmanuel Macron har vind i seglen. Medan Angela Merkel slitit med regeringsbildning i Tyskland och Theresa May tagit britterna ombord på en skakig resa mot den okända hamn vi känner som Brexit, har Frankrikes president tagit täten som Europas Nye Ledare.
Den unge, dynamiske och – med franska mått mätt – liberale karriärspolitikern river ner entusiastiska omdömen nästan varhelst han rör sig.
Det är snart bara i Frankrike en viss skepsis kvarstår.

Förmodligen var det just hemmapubliken Macron ville blidka när han häromdagen tillbringade en eftermiddag på Le salon d’agriculture, den årliga franska jordbruksmässan, som får betraktas som Frankrikes motsvarighet till Almedalsveckan. Det är här fransk politiks gamla garde och unga påläggskalvar knyter kontakter, bedyrar sin kärlek för landets jordbruk och klappar ett gäng till Paris enorma mässhall influgna kor. Franska lantbrukare och vinbönder är många och högljudda i opinionen. Inte ens en president kommer undan den här mässan.
I ett mötet med den samlade regionalpressen förklarade Macron glatt att han dricker vin till lunch och middag varje dag och att den franska alkohol- och tobakslagen under inga omständigheter kommer att skruvas åt under hans mandatperiod.
– Vi har ett hälsoproblem när ungdomar dricker sig redlösa på sprit och öl, men det gäller inte vin, hävdade Macron, med en omisskännlig passning till andra sidan Engelska kanalen.
Regeringens talesperson Christophe Castaner utvecklade senare i en intervju vad som tycks vara den rådande synen på saken i Elyséepalatset:
– Det är alkohol i vin, men det är inte stark alkohol. Vin är en del av vår kultur, vår tradition och nationella identitet. Det är inte vår fiende.

Det dröjde några dagar innan regeringens alkoholpatriotiska propåer bemöttes i en debattartikel i Le Figaro.
”Ur leverns synpunkt är också vin alkohol. Det är mängden man förtär som avgör hur farligt det är” förklarade nio alkoholläkare och -experter, en yrkesgrupp som av förklarliga skäl kämpar i viss motvind i Frankrike.
Det kan tyckas som ett folkhälsopolitiskt självmord att uttala sig mot bättre vetande som Frankrikes, normalt sett upplyste, president gjorde. Men antagligen rör det sig om ett mycket medvetet politiskt utspel.
Till skillnad från de flesta länder utgör både Emmanuel Macrons unga ålder och hans globalistiska tilltal ett tydligt hinder som statschef. Fransmännen är vana vid knarriga landsfäder närmre pensionsåldern på presidentposten och många väljare suckade lite olyckligt inför andra presidentvalsrundan förra våren, när de tvingades välja en pojkspoling till landets högsta ämbete.

Emmanuel Macron kände sig själv nyligen nödgad att försvara sin vana att tala engelska vid internationella sammankomster med argumentet att utvidgade språkkunskaper inte per definition utgör en hot mot franskans position i världen (tvåspråkiga fransmän har för övrigt noterat att hans tal generellt har betydligt mer liberal karaktär på engelska än på franska).
Macrons ungdomligt urbana aura av att börja arbetsdagen med ett gympass ligger honom helt enkelt i fatet på hemmaplan.
Att brodera ut – och kanske rentav överdriva – sina alkoholvanor är ett sätt att styra om bilden av en karriäristisk ungtupp till en mer samlande fransk fadersfigur.


Franska alkoholvanor i siffror. Macron är nu faktiskt inte en typisk representant för den franska alkoholkonsumtionen. Tre fjärdedelar av fransmännen dricker mindre än två glas vin om dagen, men resterande fjärdedel står för 75 procent av alkoholintaget, där vin utgör en bra bit över hälften i Frankrike.
50 000 fransmän dör av alkoholrelaterade orsaker varje år.