Barn häktas och isoleras utan maxgräns

Johanna Hellsten

, 

Carl Hedlund

Antalet har ökat med 240 procent – ”en skamfläck”, enligt Advokatsamfundet

Antalet barn som häktas fortsätter att öka.

Sedan slutet av 90-talet är ökningen drygt 240 procent, kan Brottscentralen avslöja.

Många isoleras och barnen får inte den mänskliga kontakt som de har rätt till – dessutom saknas en maxgräns.

Antalet barn som häktas i Sverige fortsätter att öka. En "skamfläck" för landet, enligt Advokatsamfundet.

Nya siffror från Åklagarmyndigheten visar att 140 unga, mellan 15 och 17 år, var häktade 2015, jämfört med 126 barn under 2014.

1998 var motsvarande siffra 41 barn i häkte.

Antalet har därmed mer än tredubblats, en procentuell ökning på drygt 240 procent.

De flesta av barnen beläggs med restriktioner, ofta isolerade från andra och ofta utan kontakt med omvärlden. Av de 140 barnen hölls 115 isolerade, 17 av dem i mer än 60 dagar.

Ökning under många år

Om man tittar på de som är unga i straffrättslig mening, från 15 år och upp till och med 21 år, så är siffran över frihetsberövade än större.

I Sverige häktas omkring 1 000 unga per år, enligt Brottsförebyggande rådet. Ungefär hälften är häktade i mer än 30 dagar, två procent mer än 60 dagar.

Ökningen har pågått i flera år och Sverige har fått kritik av både FN:s barnrättskommission, FN:s kommité mot tortyr och barnombudsmannen för att barn frihetsberövas under lång tid.

Ingen maxgräns

I andra länder är det lättare att fälla en misstänkt med hjälp av tidiga förhör. Medan det i Sverige är främst förhör under rättegången som ska ligga till grund för domen. Därför begär svenska åklagare ofta att misstänkta ska hållas isolerade fram till rättegången – och det saknas maxgräns för häktningstiden.

Regeringen tillsatte förra året flera utredningar med syfte att minska de långa svenska häktningstiderna, en av dem med särskilt fokus på unga personer som häktas. Utredaren ska bland annat titta på om det behövs särskilda tidsgränser för minderåriga.

Träffar inte andra människor

I och med den internationella kritiken har förändringar skett, bland annat har man inför ungdomsavdelningar på vissa häkten och regler som säger att unga frihetsberövade har rätt till mänsklig kontakt minst två timmar varje dag.

Men enligt en enkätundersökning som Brå sammanställde under slutet av 2015 visar att långt i från alla unga på landets häkten fått det, endast en knapp tredje del har fått träffa andra människor - exempelvis häktespersonal, annan frihetsberövad, psykolog, präst - ett par timmar dagligen. De flesta är ensamma mer än 22 timmar per dygn.

”Inte effektivt”

Aida Paridad, kriminolog som även har engagerat sig i Röda korsets projekt där man besöker häktade ungdomar, menar att det kan slå bakut med långa häktestider för unga.

– Populistisk kriminalpolitik är ju inte direkt effektiv, utan all forskning tyder snarare på motsatsen – att hårdare tag, hårdare straff och att institutionalisera ungdomar gör att de förstår att samhället är emot dem och att de har alla skäl att inte anstränga sig för att försöka göra gott tillbaka, säger hon till Brottscentralen.