Regeringen skyndar på kritiserat förslag

avAnette Holmqvist

Partikamrater står nu emot varandra om de kommunala utjämningspengarna.

Men Stefan Löfven och regeringen går vidare med förslaget.

– Det här är extremt viktigt för glesbygdskommunerna, säger Ardalan Shekarabi, civilminister (S) till Sveriges Radio.

Regeringens planer på ett förändrat kommunalt utjämningssystem, där rika kommuner får betala mer till kommuner med sämre ekonomisk situation, har väckt starka reaktioner.

I Stockholm står Socialdemokraterna sida vid sida med Moderaterna för att försöka stoppa Löfvens förslag på ett förändrat system, vilket Aftonbladet kunde berätta om på torsdagen. Stockholm beräknas få ökade kostnader med 1,6 miljarder kronor.

– Den av Stefan Löfven presenterade förändringen av kommunala utjämningen är ett konkret problem för hela Stockholmsregionen. Om detta är vi överens med Socialdemokraterna i Region Stockholm, sa Irene Svenonius, finansregionråd (M) i Stockholm.

”Läget är akut”

Protesterna ser dock inte ut att få någon effekt.

Enligt civilminister Ardalan Shekarabi skyndar man på för att förslaget ska kunna träda i kraft redan vid årsskiftet. Detta trots att budgetförhandlingarna mellan S, MP, C och L ännu inte är färdiga.

Brådskan förklarar han med en akut situation i landets glesbygdskommuner och regioner.

– Därför gjorde vi bedömningen att det är av högsta prioritet att den här förändringen, uppdateringen och förstärkningen träder i kraft så fort som möjligt. Läget i många glesbygdskommuner och regioner är akut, säger Shekarabi till Sveriges Radio.

Övergångsbidrag

Förändringen bygger på en utredning från i fjol. Regeringen har dock sedan dess gjort några förändringar, bland annat att det särskilda anslag som ska gå till kommuner som får ökade kostnader förlängs och att kostnaderna för försörjningsstödet (”socialbidrag”) inte räknas in.

Situationen i många kommuner är ekonomiskt mycket svår. I går kunde ”Uppdrag granskning” i SVT berätta om krisen i Filipstad, som väntas gå back med över 30 miljoner 2019.

Skolkris

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, berättar att den fackliga organisationen hör krissignalerna från många kommuner nu.

Hon menar att detta riskerar att göra den utbildning barnen får i skolan olika mellan kommunerna.

– Enda lösningen som vi ser det är att staten tar över finansieringen av välfärden, i alla fall skolan, säger hon.

– Vi har ju skolplikt i Sverige, vi har sett skolan som en grundplatta för ett demokratiskt samhälle, och då måste barnen ha rätt till en likriktad utbildning oavsett var i landet man bor.

• Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Foto: Pontus Orre
ARTIKELN HANDLAR OM