Arktisvärme ger världen klimatfrossa
Publicerad 2016-12-03
Rockström: "Det här inger en mycket djup oro"
Här är skräckgrafen över minskande havsisar som ger forskare, politiker och allmänhet klimatfrossa.
Beskedet att Arktis är 20 grader varmare än normalt har sänt chockvågor över världen – och mycket kan vara ditt och mitt fel.
– Det här inger en mycket djup oro, men det går inte att säga att det vi ser i Arktis nu innebär att det är helt kört för planeten, säger klimatexperten Johan Rockström.
Vid klimattoppmötet i Paris förra året enades världens länder om att den globala temperaturuppvärmningen ska hållas under två grader, men att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Detta bekräftades nyligen i Marrakech, där världens länder ännu en gång var samlade.
Men redan nu märks klimateffekter av den uppvärmning som mänskligheten har bidragit till.
Och det är i Arktis det syns först.
Nyligen upptäckte danska och amerikanska forskare att det är 20 grader varmare i luften på Nordpolen än normalt för årstiden och också att vattnet är mindre kallt.
Detta kan få effekter för hela världen. Man vet sedan tidigare att redan två graders uppvärmning betyder fem grader i Arktis – med smältande isar och förändrad jetström med påverkan på planetens klimat som följd.
Torkor, översvämningar och fästingsjukdomar
Johan Rockström, som är professor vid Stockholms universitet och en av världens ledande klimatexperter, är djupt oroad över de senaste nyheterna från Arktis. I TV4 nyligen slog han fast att detta kan vara ett varningstecken på att planeten närmar sig en "point of no return".
Han menar att det finns stora risker för klimatet redan vid tvågradersgränsen som sattes i Paris, som i Arktis passerats med stor marginal.
– I Paris har vi kommit överens om att vi ska sikta på 1,5 grader, vilket är högre än den tidigare maxtemperaturen för jorden. Vetenskapen pekar på att vi kommer få stora utmaningar vid 1,5-2 grader.
Det handlar om olika effekter som torka, översvämningar och fler och förändrade sjukdomsmönster, slår Rockström fast.
– I Sverige riskerar vi ökade fästingburna och tropiska sjukdomar och det blir svårt för Östersjön som blir sötare och därmed svagare ju snabbare glaciärerna smälter i våra fjällområden, säger han.
Han menar också att det kommer att bli stora förändringar i vädermönster och möjlighet att bedriva jordbruk.
– Vi kan heller inte utesluta att vi redan inom den övre Parisgränsen på två grader kommer att förlora alla korallrev. Och vi kommer också få färskvattenbrist, matbrist och därmed också geopolitiska problem som förstärks av klimatförändringarna och som i sin tur kan påskynda och förvärra flyktingströmmar.
Rockström menar att grundoron för klimatförändringarna nu kraftigt har förstärkts.
"Kan kan ha förstärkts av våra utsläpp"
Oron handlar om att konsekvenserna av den globala uppvärmningen som redan märks, tycks bli allvarligare än någon kunnat förutse. Men också att den vetenskapligt kan förklaras av faktorer i naturen som höjd temperatur, utsläpp av växthusgaser och varmare hav, jetströmmen som reglerar regionala vädersystem och smältande isar som samspelar med varandra och förstärker effekterna.
– Här är flera processer i Arktis som när de spelar tillsammans får mycket allvarligare konsekvenser än vad vi kunde förutse, det är nötskalet till oron.
Professorn framhåller dock att den höjda temperaturen antagligen inte är här för att stanna, det kan vara en tillfällig "chock" i naturen med en effekt som mycket väl kan gå tillbaka. Av liknande slag som det återkommande väderfenomenet El Nino.
– Vad vi vet och förväntar oss i Arktis är att vi sannolikt kommer att få större extremer, nu har vi 20 grader över det normala och så kan det om två månader vara tillbaka till normalläge, och sedan kan det bli minus tio jämfört med medelvärdet.
Och du och jag kan ha förstärkt det som sker, framhåller Johan Rockström.
– Vetenskapen är tydlig här, att svängningarna i klimatet har förstärkts av våra utsläpp av växthusgaser. Vi ökar volymen för det hela.
I sociala medier har en grafisk beskrivning (se bilden intill) av effekterna av temperaturförändringen på Arktis väckt stor uppmärksamhet. Bilden visar den dramatiska minskningen av havsisen.
Många har delat bilden på Twitter och Facebook och uttryckt fasa över det som sker. Johan Rockström kallar bilden för "vetenskapligt robust".
– Den visar den omedelbara effekten av den plötsliga temperaturavvikelsen i Arktis, som resulterat i att återfrysningen av is som man normalt ser från september, inte har skett, säger han.
– Detta kan också vara ett resultat av att isen i allmänhet är yngre än tidigare. Den gamla tjocka och starka isen är ordentligt försvagad, vilket gör att även om istäcket är okej, så är det sårbart.
Även Trump oroar
Ett annat orosmoln anses valet av Donald Trump som ny president i USA vara.
– Det är väldigt olyckligt att vi börjar se tecken på att klimatförändringarna sker snabbare än vad vi tidigare har förväntat oss och samtidigt får vi ett byte av ledarskap i världens största ekonomi och näst största utsläppsland som är en uttalad klimatförnekare. Det är allvarligt, samtidigt drar jag slutsatsen att Trump inte hotar klimatet, säger Rockström.
Förklaringen är att klimatavtalet redan är undertecknat och därmed ett bindande dokument.
– Vi har så mycket att vinna på att lösa klimatkrisen. Det gör att jag bedömer att Trump kommer att vända kappan efter vinden. Han har gått till val på jobb och tillväxt för USA och om det går bäst med sol, vind och bränsleceller, modern teknologi, så tror jag att han kommer att gå den vägen.
Enligt Rockström bör rekordvärmen på Arktis tas på största allvar, eftersom den riskerar att förebåda ett betydligt mer ostabilt läge. Med omväxlande höjd och sänkt temperatur.
– Det vi ser i Arktis nu betyder inte att det är för sent för planeten men det borde översättas till en otroligt konstruktiv och värdefull varningssignal till världen. Det borde vara den stora acceleratorn för att göra oss fossilfria, säger han.
Alla kan göra mer
Klimatprofessorn menar att den största delen av arbetet mot en fossilfri värld måste ske genom politiska beslut och ny teknik.
Han slår fast att han inte tror på en värld där vi till exempel slutar att flyga utan att vi alla bidrar genom att utnyttja mer hållbara transporter och inser att vi måste betala full kostnad för all klimatpåverkan. Vi kan alla, menar han, bidra genom att sätta press på förändring av samhället.
– Vi kan alla göra mycket, men jag skulle vilja säga att vi bara kan göra det till en viss gräns. Att lösa klimatutmaningen är lika med ett fossilfritt Sverige och en fossilfri värld och då är det stora förändringar som krävs, allt ifrån vägnät till kollektivtrafik till handelssystem och flygsektor. Stora samhällsstrukturella frågor. Som individ ska man inte tvingas ned i klimatångest och känna "herregud jag kan inte göra tillräckligt mycket", säger Johan Rockström.
Samtidigt framhåller han att vi alla kan göra mer på vägen mot ett mer klimatsmart samhälle.
– Alla kan vi och alla måste vi, genom hela vår hushållsekonomi, försöka göra så gott vi kan. Då är det viktigaste hur vi transporterar oss och vad vi konsumerar.
– Att försöka använda mer kollektivtrafik och cykla mer, försöka använda tåg istället för flyg vid inrikesresor. Men jag är av den uppfattningen att vi lever i en global, modern värld och då handlar det om att vi måste få till teknologiinvesteringar för biobaserat jetbränsle för flyget, det måste vara målet, säger Johan Rockström.
Andra tips på vad vi alla kan göra för att minska vårt klimatavtryck kan du läsa i faktarutan här intill.
Vill du läsa fler sådana här nyheter? Följ Aftonbladets samhällsredaktion på Facebook!
Hjälp till och rädda haven!
SMS:a HAV50 till 72900 och stöd haven med 50 kronor.