MP-toppar sågar Fridolins krav på fotboja

Gustaf Tronarp

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vill att fotbojor ska kunna användas på personer som fått avvisningsbeslut och bedöms vara säkerhetsrisker.

Men kravet möter hårt motstånd från flera ledande Miljöpartister.

– Det gäller att skilja på vad som ska vara på förhandlingsbordet och vad som ska vara i papperskorgen, säger riksdagsledamoten Carl Schlyter.

Det har blåst upp till påskstorm i Miljöpartiet.

Detta efter att språkröret Gustav Fridolin listat partiets krav inför de blocköverskridande samtalen om terrorbekämpning i en intervju med Dagens Nyheter.

En av åtgärderna: Möjligheten att sätta fotboja på personer som fått avvisningsbeslut och som bedöms vara säkerhetsrisker.

– Fotboja är en möjlighet för de individer där vi har olika typer av information och är oroliga för hur vi ska hantera en avvikandesituation, säger Fridolin till tidningen.

Får kritik

Under påskaftonen har flera tunga MP-företrädare gått till hårt angrepp mot förslaget.

”Självklart ska ingen straffas i förebyggande syfte. Det strider mot folkrätten som är grunden i vår politik. I Sverige och i världen”, skriver riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar och partiets utrikespolitiska talesperson, på Facebook.

”Hur hade vi reagerat om Putin satte fotboja på folk han ansåg vara säkerhetsrisker, utan domstolsbeslut? I en rättstat åtalar man och bevisar”, twittrar riksdagsledamoten Carl Schlyter.

Diskuteras i partiledningen

När Aftonbladet når Carl Schlyter uppger han att frågan nu diskuteras i Miljöpartiets ledning.

– De håller på att hantera det där, så det är nog bäst att du pratar med dem. Jag har lovat dem att inte prata mer om detta.

Men vad kan du säga om kritiken som kravet har mött?

– Generellt kan jag säga att när någonting händer, särskilt när terrorattentat inträffar, så kan ibland politiker vilja visa handlingskraft och föreslå saker väldigt snabbt, säger Carl Schlyter.

– Det är oftast en bättre strategi att ta reda på konsekvenser, vad som är effektivt och vad som är förenligt med våra grundläggande regler för samhället. Sedan kan man lägga fram genomtänkta förslag som kan diskuteras internt och externt. Det är det som är det vettiga.

”Vill försvara det öppna samhället”

Enligt riksdagsledamoten är det riskabelt att vidta genomgripande förändringar kort efter att en terrorattack inträffat.

– Det samhälle vi vill försvara är det öppna samhälle som bygger på trygghet och tillit. Sedan får man göra avsteg när det visar sig att någonting inte fungerar. Men man ska inte göra det i panik.

– Det har alltid funnits en tendens för politiker i alla länder att efter ett terrorattentat förväxla vad som ska vara i papperskorgen och vad som ska vara på förhandlingsbordet.

Är det det som har hänt i det här fallet?

– Vi får väl se vad som blir kvar av det här. Men det finns en alldeles särskilt stor risk att förväxla vad som ska vara på förhandlingsbordet och vad som ska vara i papperskorgen efter ett terrorattentat, säger Carl Schlyter.

”Politiker har ett ansvar”

Men Annika Hirvonen Falk, MP:s rättspolitiska talesperson, försvarar kravet.

– Som politiker har vi ett ansvar att verka för att förebygga, förhindra och försvåra terrorbrott. Mycket har gjorts och är på gång. Miljöpartiet har presenterat tre konkreta förslag som vi tycker man ska titta närmare på, däribland elektronisk övervakning för enskilda individer som utgör ett säkerhetshot, säger hon i en kommentar, och fortsätter:

– Vi hoppas det finns en uppslutning bakom behovet av att titta närmare på förslagen under de blocköverskridande samtalen som kommer att ske under nästa vecka. För oss är det viktigt att åtgärderna riktar in sig på just de enskilda individer som har förmåga och vilja ett genomföra terrordåd och att inte svartmåla stora grupper

Aftonbladet har sökt språkröret Gustav Fridolin.