Allt du behöver veta om Valkompassen

SAMHÄLLE

Är du osäker på hur du ska rösta i valet i höst?

Aftonbladets Valkompass hjälper till att matcha dig med rätt parti.

Här finns svar på alla dina frågor om Valkompassen.

Vad är syftet med Valkompassen?
Syftet med Aftonbladets Valkompass är att hjälpa väljare se vilka politiska partiers åsikter som stämmer bäst överens med de egna sakfrågeåsikterna. Vi ser även ett stort demokratiskt värde i att väljare därigenom kan lära sig mer om de olika partiernas politik och kanske väcka nyfikenhet hos användarna på att lära sig ännu mer om de politiska frågorna och konflikterna.

Hur ska jag använda resultatet från Valkompassen?
Resultatet från Valkompassen är inte en rekommendation att rösta på ett visst sätt. Det visar helt enkelt hur väl dina åsikter i upp till 30 politiska sakfrågor stämmer överens med olika politiska partiers åsikter i samma frågor. Ett sätt för väljarnas åsikter att omvandlas till politiska beslut i ett demokratiskt system är att människor väljer att rösta på partier som tycker likadant i politiska frågor som dem själva. Men det finns även andra saker som är viktiga när det gäller att välja ett parti som Valkompassen inte tar hänsyn till. En del vill till exempel istället rösta efter mer grundläggande ideologiska frågor, förtroende för partiernas företrädare eller efter vad de har gjort under den senaste mandatperioden. Valkompassen är inget ställningstagande för att det är bättre att rösta efter just åsiktsöverensstämmelse i dessa 30 frågor. Det kan också hända att du ligger närmare andra partier i andra sakfrågor som inte är med i Aftonbladets Valkompass. Se det istället som en indikation på att du troligen ligger åsiktsmässigt närmast något av de partier som du får bäst matchning på och passa sedan på att lära dig mer om dessa partier för att bli säkrare på ditt partival.

Vem har gjort Valkompassen?
Valkompassen är ett samarbete mellan Aftonbladet, Göteborgs universitet och holländska Kieskompas.

Hur använder jag Valkompassen?
Du svarar på 30 frågor och matchas sedan mot åtta partier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Varför är bara riksdagspartierna med i Valkompassen?
Om något annat parti, som till exempel Feministiskt initiativ, får över 3 procent i opinionsmätningarna inför valet, så kommer det partiet att adderas till kompassen.

Hur har de politiska partiernas positioner fastställts?
I Aftonbladets Valkompass som lanseras i början av juli har partierna själva svarat på samma frågor som de som använder Valkompassen. De har dessutom fått belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial.

Men hur säkrar ni att partiernas svar stämmer med verkligheten?
En expertgrupp vid Göteborgs universitet under ledning av Johan Martinsson, docent i statsvetenskap, och Elias Markstedt, doktorand i statsvetenskap, har gjort en expertkodning av partiernas positioner. De går igenom valmanifest, partiprogram, material på partiernas webbsajter, rapporter och uttalanden från partiernas företrädare. Expertgruppens omdömen jämförs sedan med partiernas egna svar. I en dialog mellan expertgruppen och partierna bestäms sedan partiets position fråga för fråga. När partierna och expertgruppen inte är överens bestämmer expertgruppen.

Hur matchar Valkompassen användarna mot partier?
Aftonbladets Valkompass matchar användarna på två sätt. Dels får du en procentsiffra som visar hur ofta du håller med olika partier i de 30 sakfrågorna, dels får du se hur nära du ligger olika partier i ett tvådimensionellt ideologiskt landskap. För procentmatchningen som visas i form av stapeldiagram görs ingen skillnad på om du har exakt samma åsikt som ett parti eller nästan samma åsikt. Där klassificeras alla åsikter som att partierna och användaren antingen är för ett förslag (svarar mycket bra eller ganska bra förslag), neutral till förslaget, eller mot ett förslag (svarar mycket dåligt eller ganska dåligt). Sedan jämför Valkompassen helt enkelt i hur många av de 30 frågorna som du är på samma sida som de olika partierna. Om både du och ett visst parti är för ett förslag räknas det som att ni är på samma sida, likaså om ni båda är mot ett förslag eller båda neutrala till förslaget etc. Sedan visar Valkompassen helt enkelt i hur många procent av de 30 frågorna som du är på samma sida som alla partier. Om du har svarat ingen åsikt i någon fråga räknas den inte med i resultatet.

Hur räknar Valkompassen ut användarnas och partiernas plats i det tvådimensionella politiska landskapet?
De 30 frågorna klassificeras i två ideologiska dimensioner. Antingen anses de tillhöra en vänster-högerdimension eller en konservativ-progressivdimension. Den femgradiga svarsskalan för varje fråga översätts sedan till värdena +2, +1, 0, -1 eller -2. Utifrån medelvärdet i varje dimension placeras sedan användaren och partierna i det politiska landskapet.

Varför matchar jag ett parti bäst i sakfrågorna men ligger närmare ett annat i det politiska landskapet?
De två olika sätten att matcha använder olika metoder. Den procentuella överensstämmelsen jämför fråga för fråga, medan landskapet utgår från medelvärden. Syftet med landskapet är att visa ideologiska dimensioner och placeringarna ska indikera hur partier och användare i allmänhet ställer sig i en viss typ av frågor, vilket är varför medelvärden används. Medelvärden har däremot sina begränsningar där situationer kan dyka upp där olika kombinationer av svar kan ge samma resultat, till exempel så blir medelvärdet av +2 och -2, +1 och -1, samt 0 och 0 desamma, det vill säga 0.

Vilka uppgifter finns i Valkompassen?
I själva Valkompassen finns bara partiernas positioner i de 30 frågorna inlagda, samt för vissa frågor och partier, även deras motivering till partiets position.

Kan jag svara anonymt på frågorna / sparar ni mina svar?
Alla svarar anonymt på valkompassen. Inga IP-adresser sparas och de svar du ger kan inte spåras till dig som person. De angivna svaren sparas som anonym data för att användas för redaktionella ändamål av Aftonbladet och i akademiska forskningsprojekt kring politisk opinion och väljarbeteende av forskare vid Göteborgs universitet och holländska Kieskompas.

Varför måste jag ange hur troligt det är att jag någonsin kommer att rösta på olika partier?
Det måste du inte. Alla frågor går att hoppa över. De frågor om vem du är och hur troligt det är att kommer att rösta på olika partier påverkar inte ditt resultat från Valkompassen oavsett om du svarar på dem eller inte. Frågorna finns där dels för att Aftonbladet och forskargruppen bakom Valkompassen är intresserade av vilka som använder kompassen samt för att informationen ska kunna användas av Aftonbladet för journalistik och av forskargruppen för akademisk forskning om opinion och val.

Varför måste jag ange hur gammal jag är och vilken utbildning jag har med mera?
Det måste du inte. Alla frågor går att hoppa över. Se även föregående fråga.

Varför viktas inte frågorna i mitt resultat?
Det finns både för- och nackdelar med viktning i Valkompassen. I Aftonbladets Valkompass finns ingen viktning eftersom en sådan riskerar att bli godtyckligt utformad och att det blir svårt att förstå hur matchningen görs. Den som använder Valkompassen kan istället efteråt själv gå in och jämföra sina åsikter med vad de olika partierna tycker i de sakfrågor som man själv anser är viktigast. Du kan även välja vilka frågeområden du vill se det tvådimensionella politiska landskapet beräknat för. På så sätt kan du se hur ditt avstånd till olika partier förändras om du väljer att visa resultatet enbart för vissa frågeområden istället för att basera det på samtliga 30 sakfrågor.

Vad gör jag om jag vill ange hen som kön?
När du ombeds ange ditt kön i Valkompassen kan du ange svarsalternativet ”kvinna”, ”man”, ”annat alternativ”, ”osäker” eller ”vill inte uppge”. Vi har utgått från RFSL:s rekommendation om hur man frågar om kön i undersökningar.

Vilka personer ligger bakom Valkompassen?
På Aftonbladet har arbetet gjorts av projektledarna Titti Jersler och Olivia Svenson, tekniske projektledaren Martin Hedström, utvecklarna John Carehag, Martin Hedström och Patrick Wojda, digitala designern och ux:aren Daniel Kozlowski, interaktiva specialisten Sofia Boström samt onlineredaktören Victor Lindbom. Arbetet vid Göteborgs universitet har skett under ledning av Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och Elias Markstedt, doktorand i statsvetenskap. På holländska Kieskompas i Amsterdam har statsvetaren André Krouwel som arbetar på universitetet VU i Amsterdam lett arbetet.

Vilket parti tycker mest som du? Gör Aftonbladets valkompass här!

ARTIKELN HANDLAR OM

Valet 2018

Politik