Ryskt hot tvingar fram livsmedelsutredning

John Granlund

Nu ska politiker från samtliga riksdagspartier komma överens om det framtida försvaret.

I dag möttes den nya försvarsberedningen – som inledningsvis kommer att ha fokus på civilt försvar.

– Bakgrunden är den ryska kapacitetsutvecklingen, den ryska militärdoktrinen och det ryska förhållningssättet till folkrätten, säger Björn von Sydow (S) som leder beredningen.

På onsdagen möttes den nya försvarsberedningen för första gången. Där ska politiker från samtliga riksdagspartier, inför försvarsbeslutet 2020, komma överens om framtida försvarssatsningar - och hur de ska betalas.

Den första åtgärden för försvarsberedningen blir en utredning om det fram till nyligen avsomnade civila försvaret.

– Vi ska genast komma i gång med att arbeta med ett delbetänkande som ska handla om totalförsvaret där vi ska utreda hur det militära försvaret samverkar med civilsamhällets komponenter men också skyddet av medborgare, infrastruktur och cybermiljöer, säger Björn von Sydow.

Bakgrunden: Ryssland

Utredningen ska vara klar till kommande nyår och ska ta ett ”samlat grepp” om den nationella situationen i fråga om bland annat livsmedesförsörjning, transportsystem och cybersäkerhet. Orsaken till det hastigt uppkomna behovet av en utredning stavas enligt Björn von Sydow Ryssland.

– Bakgrunden är den ryska kapacitetsutvecklingen, den ryska militärdoktrinen och det ryska förhållningssättet till folkrätten. Man kan tänka sig att motståndaren syftar till att initialt rikta sig mot det civila samhället för att bryta ner motståndskraften i civilbefolkningen, till exempel genom att stänga ner elförsörjningen, skapa livsmedelsbrist till följd av bristfälliga transporter eller genom psykologisk krigföring i sociala media, säger Björn von Sydow.

Utredningen om det civila försvaret ska utföras av fem personer som anställts av försvarsberedningen samt ett tiotal experter från olika myndigheter som knutits till beredningen och kommer att ligga till grund för det kommande försvarsbeslutet.

”Väldigt angeläget”

Initiativet välkomnas brett inom försvarsberedningens medlemmar.

– Det är väldigt angeläget att försvarsberedningen så fort som möjligt får en rapport på hur vi kan säkra det civila försvaret. Vi har ju på senare tid fått berättat för oss att det sker tiotusentals cyberattacker per månad av utländsk makt samtidigt som it-spioner kartlägger hur elförsörjningen i stora delar av Sverige ska kunna släckas ner. Här behövs rejäla förbättringar och en sak som skulle kunna vara aktuell är en cybersäkerhetsmyndighet, som många andra länder i dag har tillgång till, säger Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas representant.

Samtidigt kommer den stora stötestenen för försvarsberedningen bli att komma överens om hur mycket pengar som ska skjutas till Försvarsmakten i det kommande försvarsbeslutet.

Inför Folk och Försvar-konferensen i januari övertrumfade de borgerliga partierna varandra i krav på höjda anslag till Försvarsmakten - samtidigt som regeringens inställning varit mycket ljum.

Ska utreda också finansiering

Enligt regeringens direktiv ska försvarsberedningen både lägga fram förslag på satsningar - och hur dessa ska finansieras.

– Jag kommer att lägga ner mycket kraft på att göra seriösa bedömningar av budgetbehov men också hur ska finansieras, säger Björn von Sydow.

Från borgerligt håll efterlyser man dock fortsättningsvis kraftiga satsningar - som strävar mot Natos tvåprocentsmål av BNP.

– I den här försvarsberedningen måste vi först prata om de skriande behoven och se både vad som måste göras i närtid och lite längre bort. Under allt för lång tid har vi betalat för lite och därför har vi inte en tillräcklig tröskeleffekt som det är nu. Här måste vi vara ärliga mot oss själva, säger Mikael Oscarsson.

Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman tror inte att försvarsberedningen i slutändan kommer att leva upp till regeringens direktiv när det gäller att redovisa finansiering.

– Det här gänget är liksom inte kvalificerat nog att göra sådana bedömningar. Vårt fokus är försvar och säkerhet, säger han till TT.

– Jag tror inte det är möjligt för oss att ha en sådan överblick över hur vi kan flytta pengar från skolan, från vården eller något annat.

LÄS OCKSÅ:

BÅDA SIDOR: Borde Sverige gå med i Nato? Bästa argumenten – för och emot