Larmrapporten – uthålligheten tar slut i december
Uppdaterad 2015-11-24 | Publicerad 2015-11-18
Här är larmrapporten om flyktingsituationen från MSB.
Med ett ökat antal flyktingar varnar myndigheten nu för att kapaciteten kan ta slut redan i december – och att sjukvården och socialtjänsten inte mäktar med sina åtaganden.
"MSB:s bedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras", skriver man.
Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap, MSB, går varje vecka ut med en nationell lägesrapport med anledning av flyktingsituationen.
Nu slår myndigheten larm i långt skarpare ordalag än tidigare.
"MSB:s bedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras", skriver man.
"Stora utmaningar"
Nytt för den här veckan är att myndigheten särskilt nämner "begynnande utträngningseffekter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst".
– Man har så fullt upp att hantera ensamkommande barn och asylsökande så att man får problem med den ordinarie verksamheten, till exempel inom sjukvård och socialtjänst, säger Alexandra Nordlander, verksamhetsansvarig för operativ analys på MSB.
Hon säger att undanträngningseffekterna rapporterats från ett fåtal regioner men att myndigheten håller ögonen på om det skulle komma att breda ut sig i landet.
– Vi bedömer inte att det är alarmerande just nu men vi inser att det absolut kan komma att bli det.
Trots att åtgärder vidtagits finns det "stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet", enligt MSB.
Enligt uppgifterna från MSB riskerar nu aktörer i Skåne, Västra Götaland och Stockholm "att inte mäkta med sina åligganden från och med december" om man inte får förstärkning "Inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal". Här handlar svårigheterna främst om att hitta boenden till de asylsökande, enligt MSB.
"Ökad belastning"
Beredskapshandläggaren Gert Jacobsson på Länsstyrelsen i Skåne har kontakt med berörda aktörer i länet och delar bedömningen att det är ett "mycket ansträngt läge" - framför allt vad gäller boendeplatser.
– Framför allt ser vi en ökande belastning på Malmö stad, både vad gäller tak över huvudet på vuxna och familjer samt boenden för ensamkommande barn.
Om undanträngningseffekterna i sjukvården säger han:
– Det är en ökad belastning inom vissa delar av sjukvården, framför allt barnpsyk. Sedan blir det ju en ökad belastning på vårdcentraler och så vidare, i de områden där det blir ökade boende, säger Gert Jacobsson.
Behöver mer resurser
Bilden av det akuta läget delas av Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Det är på sina håll ett mycket ansträngt läge. Det varierar över riket, men det är i stort mycket ansträngt, säger sektionschefen Leif Klingensjö.
– Kommunerna måste få till resurser när det gäller ensamkommande barn. Det gäller både boende och placeringar. De ensamkommande barnen är det stora för kommunerna och där har det ökat oerhört mycket.
"Kommer förvärras"
Enligt SKL får kommuner och landsting nu prioritera i sina verksamheter. Allt som inte är akut får läggas åt sidan.
– I det här läget handlar det främst om förebyggande arbete och informationsinsatser, säger Klingensjö.
En länsstyrelse som rapporterat till MSB uppger att det finns mycket stora problem med kommunernas uthållighet och trots regionala och lokala åtgärder "bedöms uthålligheten inom vissa verksamheter snart vara slut". Läget i hela länet beskrivs som "mycket ansträngt/kritiskt". Det som särskilt efterfrågas är mer personal, nationell samordning samt övriga resurser.
"MSB:s bedömning är att det nu ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras allt eftersom det antal personer som anländer till landet ställer krav på att samhällsviktiga verksamheter kan skala upp i samma takt".
Fortsatt höga prognoser
Enligt MSB sökte under förra veckan totalt 10 292 person asyl i Sverige. 2800 av dessa är ensamkommande barn. "Migrationsverket ser inga tecken på att antalet asylsökande avtar och prognosen är 9 000-11 000 sökande per veckan. Om de ensamkommande flyktingbarnen skriver MSB att det svenska samhällets förmåga att ta emot dem är "fortsatt starkt utmanad".
Situationen beskrivs av personer som Aftonbladet varit i kontakt med som allra värst i Skåneregionen samt i de kommuner där de asylsökande först ger sig till känna till följd av förbindelser med flyg, tåg, bil och båtar.
Tagit gymnastikhallar i anspråk
Marie Östh Karlsson (S) är kommunalråd i Mölndal som är en av landets ankomstkommuner. Här har man sedan länge en utbyggd organisation för att ta emot asylsökande.
– Vårt läge är nu mycket ansträngt, men vi vill inte säga att det är kris, säger hon.
– Det vi behöver göra nu är att inte bara lösa det akuta, utan också sätta oss ned och tänka långsiktigt och planera för de nya medborgare vi har fått.
Enligt Östh Karlsson klarar kommunen fortsatt att lösa sina kommunala uppgifter. Det man hittills tummat på har ännu så länge främst drabbat föreningslivet.
– Vi har behövt ta någon gymnastikhall i anspråk för att ordna transitboende. Men vår fritidsförvaltning har då försökt jobba fram andra alternativ till föreningarna.
"Följer timma för timma"
Barn- och äldreminister Åsa Regnér säger att hon delar bilden av att läget är mycket ansträngt.
"Jag tror att det är oerhört viktigt att alla nu förstår vilket läge vi befinner oss i och att vi tar rapporterna på allvar", skriver hon i ett mejl till Aftonbladet.
Åsa Regnér menar att regeringen lagt förslag om en miljard extra i till barn- och ungdomsvården i budgetpropositionen och att man fördelat nio miljarder kronor till kommunerna inom ramen för flyktinguppgörelsen.
"När det gäller undanträgningseffekter så är det så klart en fråga jag tar på största allvar. Det är inte acceptabelt att barn som har behov av stöd på olika sätt inte får det."
"Regeringen följer utvecklingen timma för timma", skriver Åsa Regnér.