Svärmor slår tillbaka!

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-01

Författaren Merete Mazzarella gör det förbjudna – kritiserar sin egen svärdotter öppet

Författaren Merete Mazarella önskar efteråt att hon och svärdottern talat ut, på neutral mark.

En elak och jobbig svärmor, det har väl alla hört talas om. Men svärdöttrar är inte heller så roliga alla gånger.

Merete Mazzarella vet – hon har skrivit en bok om sin.

Merete Mazzarellas bok har väckt starka reaktioner.

I den självbiografiska ”När vi spelade Afrikas stjärna” berättar författaren och litteraturprofessorn Merete Mazzarella, 63, om att bli farmor, och även om sin problematiska relation med sin svärdotter.

Ett ämne som är tabu, att döma av en del starka reaktioner. Boken har kallats modig, chockerande och skymfande.

Gick snett direkt

– Att ha problem med sin svärmor är helt okej, men tvärt-om är visst känsligare, säger Merete Mazzarella.

Att hon över huvud taget har kunnat skriva öppet om detta svåra ämne beror på att barnbarnen, sonen och svärdottern, som nu är skilda, bor i USA.

I boken skriver Merete: ”Jag hade aldrig kunnat drömma om att jag skulle bli en problematisk svärmor.”

Tyvärr blev något fel från början.

– Jenny är en vacker och ganska strålande person. Hon var ingen liten flicksnärta heller, utan närmare trettio. Jag blev osäker och kände mig i underläge.

– En far- eller morförälder är dessutom ohjälpligt beroende av att ha bra kontakt med sina barn och svärbarn, för att inte riskera en sämre relation med barnbarnen.

Det blev inte bättre av att svärdottern inte verkade tycka om henne.

”Det handlar om personkemi”

– Det handlar om personkemi. Jag tror också att hon förväntat sig något helt annat: att jag skulle vara mer översvallande än vad som ligger för mig, att vi skulle shoppa och baka tårtor ihop.

Merete ser en klar motsättning mellan äldre och yngre generationers kvinnor:

– Vi i min generation är uppfostrade till att ta minsta kakbiten på fatet, att inte visa frustration eller ilska.

– De yngre är vana att ta plats och säga ifrån. Så vi äldre biter ihop, men utstrålar nog passiv aggressivitet. Det är svårsmält för unga kvinnor som inte gillar martyrskap. Och vi kan tycka att de är oförskämda jäntor.

Ändå befinner de sig plötsligt i samma familj.

Motsättningar mellan dem

Medan Merete började vika undan och försöka följa ”svärmorsreglerna” – som att inte ringa för ofta – gick Jenny ibland och surade.

Irritationen byggdes på: Merete gillade inte att svärdottern kallade sin mans barndomshem för ”trasigt”, bara för att hon skilt sig. Själv var hon till exempel skeptisk till barnbarnens konsumtion av skräpmat och godis.

Ingen sa något

Sonen kände av stämningen, förstås. Men ingen sa något öppet.

– Vi grälade aldrig. Det är extra svårt när man bor i olika länder, det ska vara så trevligt och konfliktfritt när man ses.

Du blev ”hukande och stammande” – tror du att det är en vanlig sjuka bland svärmödrar, för att inte leva upp till nidbilden?

– Ja, om man inte känner sig omtyckt krymper man. Det ska mycket styrka till för att fortsätta ta plats.

Får en svärmor tycka till om sina barns familjeliv, rakt ut?

– Njae, det ska man vara jätteförsiktig med.

Mån om barnens farmor

Merete poängterar att svärdottern uppfört sig ”schyst” efter skilsmässan. Hon är till exempel mån om att barnbarnen träffar sin farmor.

– Hon vet att boken finns, så hon får den säkert översatt för sig. Jag hoppas egentligen att vi får tala ut någon gång. Hon kommer alltid att vara mina barnbarns mamma.

Fyra läsare om relationen svärdotter/svärmor

Rita, svärdotter:

Min svärmor har flera vuxna barn som hon behandlar olika, vissa bjuds på utlandsresor medans andra inte ens får ett kort på sin födelsedag. Hon verkar också ha ett stort behov av att prata skit om sina barns partners men eftersom hon pratar om många tar jag inget personligt.”

Britt-Marie, svärmor:

Vi har tagit hand om barnbarnen otroligt mycket. Ändå kan jag inte säga till om något, då blir min svärdotter rasande. När jag ser hur barnen tvingas äta upp mat fast de är mätta, eller hur de får vräka i sig godis på vardagarna, blir jag så upprörd att jag går därifrån. Jag är beroende av hennes välvilja.”

Jennie, svärdotter:

Efter att vårt första barn föddes har jag väldigt svårt för min svärmor. Hon lägger sig i hur vi uppfostrar våra söner, och respekterar inte våra beslut. Hon är en stark person som det är svårt att diskutera med. Hon skapar bråk mellan mig och min sambo, han vågar inte ta en konfrontation med henne.”

Mona, svärmor:

Min svärdotter är snäll och vänlig, men jag känner mig hela tiden kritiserad, särskilt när jag är med barnbarnen. Det kan handla om så små saker, som hur jag håller dem i handen. Hon kan säga till att jag håller fel! Det här skapar stor osäkerhet hos mig, och jag märker att jag tassar på tå.”

Följ ämnen i artikeln