"Älskling, du blev till på ett storpack toapapper"
Läs Åsa Erlandsons krönika
”Mamma, hur blev jag till?”
”I ett förråd, på ett storpack toapapper.”
Bortsett från det är hångelrum på jobbet en jättebra idé. Alla borde
skaffa. De nykära får kuttra ifred och Pryda Peter slipper ondgöra sig
på veckomötet över förstulna pussar vid kopiatorn: ”Igen!”
Överhuvudtaget tror jag på jobbkärlek. Ica Kvantum i Kalmar är en
pionjär med sitt hångelrum, ett litet lager på 2 gånger 2 meter. Sju
par har det blivit hittills (men färre betjänade kunder, kan man anta)
och har man träffats i likadana arbetsskjortor, bland lysrör och
truckar kan det bara bli bättre. Då har man ju redan klarat vardagstestet tillsammans: passa tider, handla mat och diska sin egen kaffekopp. På krogen/festen/dejtingsajten är det tvärtom en slags form av falsk marknadsföring, man visar upp sitt bästa (och ovanligaste) jag.
Det är dock några arbetsmiljöfrågor man bör tänka på innan man börjar
bygga hångelrum på jobbet:
Det bör finnas en röd ”upptagetlampa” för att undvika pinsamma situationer.
Någon form av bokningssystem behövs också, lämpligen med kodnamn.
Det ska finnas lås, vara insynsskyddat och ljudisolerat.
Det är rimligt att nyttjandet av rummet regleras i
anställningskontraktet så att de som väljer att hångla på arbetstid får gå ner i tid.
Rummet ska undantas från städpersonalens ansvar.
Slutligen måste man fundera över om det finns plats för ett rum till
om behov uppstår: Ett bråk– och skilsmässorum.