Musik gör barn lite smartare

Professor: De blir bättre i språk, matte och har högre iq

Fiol eller fotboll?

Vad kidsen väljer kanske spelar större roll än du tror.

– Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig i språk och matematik, men också i tester av allmän iq, säger Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid ­Karolinska institutet.

I dag ligger stort fokus på vikten av fysisk rörelse, men det finns forskning som visar att musiklektioner från tidig ålder har dubbelt så stor effekt på barns kognitiva förmågor som sportaktiviteter har.

Sambandet mellan musicerande och goda studieresultat i andra ämnen kan sannolikt bero på flera ­saker, som genetiska faktorer, och att barn som har lätt för sig i skolan oftare väljer att musicera. Men det finns också studier som tyder på att det är själva musicerandet som har en positiv påverkan på andra prestationer.

Får bra rutiner

Fredrik Ullén vill inte ställa idrott mot musik, men menar att musikundervisningen i skolan är viktig av flera skäl.

– Att musicera i grupp är bra för sammanhållning och social miljö. Att lära sig ett instrument kan även bidra till bra rutiner för övning och studier, säger han.

Att tvinga sitt barn att öva för att hen ska bli mer intelligent är dock en dålig idé, tycker Fredrik Ullén.

– Däremot är det fint att erbjuda möjligheten. Och vill barnet prova, tror jag det är viktigt att komma överens om att ”nu ger vi det här en chans”, så att man övar fokuserat och regelbundet under en period, även om det inte är jätteskojigt precis varenda sekund.

• Varför då?

– Som så mycket annat blir musik roligt på allvar när man kommer över en viss tröskel. Det är bra att lära sig jobba mot långsiktiga mål, inte minst när konkurrerande aktiviteter som dataspel och liknande ofta bjuder på snabba belöningar, säger han.

Kritik mot skolans musik

Men alla barn har inte möjlighet att ta musiklektioner på fritiden. Då återstår skolans obligatoriska motsvarighet, som fått svidande kritik från såväl Skolinspektionen som Lärarnas riksförbund, LR.

I LR:s undersökning med drygt 400 musiklärare i grundskolan svarar var tredje att de saknar ändamålsenliga instrument och musiksal. 87 procent har inte tillräckligt med tid, och halvklassindelning är sällan möjlig.

– Det finns ett glapp mellan läroplanens krav och förutsättningarna för praktiskt genomförande, säger Helena Linge, musiklärare och andra vice förbundsordförande i LR.

”Många vill nog börja spela, men orkar inte”

Det är onsdag kväll och Kulturskolans blåsorkestrar med namn som ”Håll Klaffen” och ”Blås Angeles” repar för fullt i Spånga Folkets Hus norr om Stockholm.

Vi får en pratstund med Gustav, 11, Minna, 12, Monica, 13, August, 12 och Irene, 10.

• Vad är fördelarna med att spela ett instrument?

August: Det låter fint när man spelar ihop. Jag blir lite stolt av att jag gör så att det låter fint. Min klass är väldigt stökig, men jag kan ta med mig koncentrationen från orkestern till skolan.

Minna: En del får stöd av musik när det känns jobbigt. Musik är som konst, det finns inget rätt eller fel.

Monica: Alla problem försvinner när man spelar.

• Hur valde ni era ­ instrument?

Irene: Jag ville först spela saxofon, men det var fullt. Då föreslog mamma klarinett. Jag provade och tyckte att det var kul.

Monica: Jag såg en film på tv där en tjej spelade sax. Det lät snyggt och såg coolt ut.

August: Trombon kändes rätt, både ljudet och att hålla i instrumentet. Känslan är viktig.

• Vad säger era kompisar om att ni spelar i orkester?

Gustav: Många vill nog börja, fast de orkar inte.

August: Eller så har föräldrarna inte råd.

Minna: En del tänker kanske att de inte kommer klara det. Man behöver bli pushad i början. Därför var det bra att vår lärare Håkan kom till skolan och berättade om orkestern. Det var en kick.

Tydlig utveckling

Musikläraren Håkan Jonson har jobbat i Kulturskolan i 22 år. Han märker tydligt att eleverna utvecklas av att musicera.

– Helt klart, ja. En del är väldigt blyga, men här blommar de upp. Andra har problem med hyperaktivitet, men här fokuserar de på uppgiften. En mamma till en elev sa att orkestern har räddat hennes son, att det är det enda han är trygg i.

Bättre betyg och mindre tv-tittande

 Elever som tagit musiklektioner från 8 till 17 års ålder hade i en långtidsstudie högre betyg och bättre kognitiva förmågor än ­genomsnittet bland jämnåriga.

 De var dessutom mer målinriktade, tittade mindre på tv och siktade i högre grad på universitetsstudier, än jämnåriga som sportade, spelade teater eller dansade.

 Forskning i USA visar att musiker har större förmåga att tänka ut kreativa lösningar på komplicerade problem än andra eftersom att de använder båda hjärnhalvorna mer.

 Musikämnet i grundskolan har minskat från 360 timmar på 1960-­talet till ­dagens 230 timmar.

 2011 riktade Skolinspektionen skarp kritik mot kvaliteten på musikundervisningen i den svenska skolan.

 Alla kommuner utom sex har musik- och/eller kulturskolor. Musik är det mest populära ämnet med 162 053 elever, varav 59 procent är flickor.

Källa: The German Socio- Economic Panel, Children´ Music Workshop, Phys.org, Lärarnas Riksförbund, Skolinspektionen, Smok