Därför hatas vi i semesterparadisen

Amsterdam, Mallorca, Barcelona och många fler vill minska turismen

Mikaela Somnell

Högre turistskatter, inträdesavgifter och demonstrationer i protest mot massturismen.

Vi får ofta höra att de lever på sin turism, och många gånger ser vi kanske vår närvaro som en allmosa till lokalbefolkningen.

Här är anledningen till att de vill bli av med oss.

Amsterdam har höjt sin turistskatt, färre kryssningsfartyg får lägga till i Dubrovnik och i Barcelona är lokalbefolkningen så trötta på nöjesbesökare att en turistbuss äggades under en demonstration.

Varför vill så många storstäder och strandorter stoppa den näringen som sägs hålla dem på benen?

Experterna förklarar det med en liknelse: ”tänk dig att hela Stockholm förvandlas till Gamla stan”.

Lokalbor får inga bostäder

– Oftast handlar det om den sociala hållbarheten. I Barcelona har det exempelvis blivit svårt för lokalbefolkningen att få tag i lägenheter för att turistindustrin tar över dem genom till exempel Airbnb, säger Erik Lundberg, forskare vid centrum för turism vid Göteborgs universitet.

En turist släpper ofta på hämningarna och kanske inte stannar upp och rannsakar sitt eget beteende under semestern, vilket kan gå invånarna på nerverna.

– Som turist uppträder du på ett annat sätt än hur du gör hemma. Du blir mer hedonistisk, du är ute sent, dricker mer och kanske för mer liv av dig. När det når en viss gräns så blir det jobbigt för befolkningen.

Gynnar inte alltid ekonomin

Vi turister ursäktar ofta vårt bidragande till exploateringen med att säga ”de hade gått under utan turismen”.

Men enligt Erik Lundberg är det inte så enkelt.

– Det drar in pengar men det är inte alla som får ta del av det. Forskning visar att den typen av jobb turismen skapar ofta är ganska osäkra och lågbetalda.

Inom chartergenren talas det om ”enklavturism” vilket innebär att pengarna människor spenderar många gånger inte går till den lokala näringen.

– De positiva ekonomiska effekterna får inte alltid spridning. Turisterna stannar på området där de bor och konsumerar sina pengar där. Ofta är det ett fåtal stora företag som kontrollerar hela kedjan. Det blir väldigt mycket läckage. Vingresor kanske äger både hotellet och restaurangerna och så vidare. Det är mycket som inte stannar på destinationen.

Är de nya skatterna och regleringarna ett effektivt sätt att få ner turisttalet?

– Vetskapen att lokalbefolkningen har de här känslorna och att det blir dyrare kan säkert fungera. Destinationerna är väldigt utbytbara många gånger, blir det dyrare att åka till Barcelona skulle säkert många nöja sig med Paris istället.

Fler har råd att resa

Enligt World tourist organisation är utlandsresenärerna idag dubbelt så många som år 2000 och fyra gånger så många som 1980.

Per J Andersson, grundare av och redaktör för resemagasinet Vagabond, har följt resebranschens utveckling i decennier.

– Förklaringen är inte enbart att vi i väst har börjat turista mer utan också att det tillkommit nya länder där välfärden har ökat så mycket att medelklassen kan åka på utlandssemester. Det är framförallt Kina, Indien och Sydkorea.

”Sprid ut turistutgifterna”

Andersson tycker att du som resenär ska fråga dig själv om det finns något likvärdigt mindre exploaterat resmål nästa gång du vill åka på en Venedig-weekend eller solsemester i Palma.

– Det är trots allt en väldigt viktig inkomst för många människor i världen. Då är det bra att inte satsa allt på några få ställen. Det blir ofta trevligare också. Man kanske kan fundera på om det finns något liknande resmål, man kanske kan ta Spaniens tredje största stad Valencia istället för Barcelona.