Genare gör tågen senare

Publicerad 2018-01-22

Trafik. Tågen kom lite punktligare i fjol jämfört med året före. Men okynnesspringandet över spåren är ett fortsatt bekymmer.

Växelfel, olyckor, nedrivna kontaktledningar, signalfel - och folk som prompt ska gena över spåren. Det finns många anledningar till att tågen kommer försent.

Men i fjol höll persontågen tidtabellen något bättre än de gjorde 2016, enligt Trafikverket. Punktligheten steg till 90,3 procent jämfört med 90,1 ett år tidigare.

Tackar Citybanan

Öppnandet av Citybanan i Stockholm, som löste upp den så kallade getingmidjan där tågen skulle trängas, nämns som en anledning till förbättringen. Ett riktat underhållsarbete är en annan, enligt Trafikverket.

– Vi har arbetat mycket med förebyggande underhåll och har analyserat sträckor där vi har punktlighetsproblem. 2016 hade vi stora problem med Värmlandsbanan. Där lade vi stort arbete på att förbättra planeringen och under 2017 har punktligheten på den banan förbättrats markant, säger Ann-Sofi Granberg, biträdande chef på Trafikledning på Trafikverket.

Målet för 2020 är att 95 procent av tågen ska komma i tid, närmare bestämt högst fem minuter efter tidtabell.

– Det är en utmaning, förstås, men vi ser att vi har ytterligare förbättringar vi kan göra. Vi jobbar målmedvetet med detta inom branschen, säger Ann-Sofi Granberg.

Förstärkta anslag

– Vi har lagt för litet resurser på underhåll under tidigare år, under en lång period. Nu har vi har fått stora förstärkningar i våra anslag.

Obehöriga på spåren är en fet käpp i punklighetshjulet. Varje dag sker upp till 80 tågförseningar av den anledningen. Förseningar som i fjol kostade samhället 82 miljoner kronor, enligt Trafikverket.

– Det handlar om åtgärder som måste vidtas och den förseningstid som drabbar resenärerna ombord på tågen som berörs, förklarar Ann-Sofi Granberg summan.

– Det är en väldigt stor påverkan på våra tåg, något som kanske inte alla som genar över spåren förstår.

Ett sätt att minska springet är att lägga ut speciella gummimattor vid spåren, mattor med ett pyramidmönster som är svåra att gå på. Resultaten från testplatser på olika håll i landet är positiva.

Ändrad skyltning och andra åtgärder vid särskilt utsatta stationer kan också minska genandet.

– Vi jobbar också väldigt mycket med att stängsla in banområdet där vi vet att det förekommer att människor genar eller befinner sig i spårområdet. Vi tror att det kommer att hjälpa, säger Ann-Sofi Granberg.

TT