Jugoslaviendomstol sätter punkt med Mladic

FN. Efter över två årtionden av arbete stänger snart Jugoslavientribunalen. När den sista stora domen avkunnas sätter det också punkt för ett av de största och viktigaste fallen i dess historia - det mot den bosnienserbiske armébefälhavaren Ratko Mladic.

Sedan 1993 har FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) skrivit historia i Haag. Det var den första domstolen i sitt slag som inrättades sedan tribunalerna i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget.

Under årens lopp har domstolen åtalat 161 personer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001. Men vid årsskiftet har det blivit dags att slå igen.

Den sista stora domen avkunnas på onsdag, mot Ratko Mladic. Rättegången, som inleddes 2012, omfattar elva åtalspunkter, där den tidigare bosnienserbiske armébefälhavaren bland annat anklagas för sin ledande roll i folkmordet i Srebrenica och belägringen av Sarajevo. Han nekar till brott.

Många vittnen

377 vittnen har hörts, 169 av dem kallades av åklagarsidan och 208 av försvaret, enligt ICTY.

– Att domen avkunnas är viktigt för fallet i sig, eftersom Mladic är en av de mest ansvariga, men det är också ett avslut för tribunalen. Det blir ett slags bokslut, säger Mark Klamberg, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet.

En ny organisation, MICT, har inrättats för att hantera överklaganden och liknande som spiller över från ICTY. Bland annat har den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic, som ses som Mladics politiska parhäst, överklagat sin fängelsedom för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten under Bosnienkriget.

Väntas bli dömd

Åklagaren Serge Brammertz har sagt att rättegången mot Mladic utgör ett av de viktigaste fallen i tribunalens historia, eftersom han ses som hjärnan bakom mycket av den etniska rensningen i Bosnien.

– Mladic kommer att dömas, frågan är om han kommer att dömas för alla åtalspunkter. Det är snarlika dilemman när det gäller processerna mot Mladic och Karadzic, det handlar om det militära och det politiska ansvaret, säger Klamberg.

– De är i princip anklagade för samma brott, så troligtvis kommer Mladic att dömas för samma saker.

Förutom sin roll i Srebrenica står Mladic inför en andra anklagelse om folkmord, på flera andra platser i Bosnien. Tidigare försök från ICTY att få andra fällda under denna rubricering har misslyckats. Brott i övriga delar av Bosnien och på Balkan har rubricerats som brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, vilket i sig är väldigt allvarliga brott.

– Åklagaren vill att tribunalen ska finna att det begicks ett folkmord i hela Bosnien, inte bara i Srebrenica. Tidigare har man inte nått framgång, det här blir sista chansen.

"Framgångsrikt arbete"

Ett av de mest uppmärksammade fallen är rättegången mot expresidenten Slobodan Milosevic. Han hittades död i sin cell innan han hann ta emot sin dom.

Sammantaget har 83 personer dömts av ICTY, 19 har frikänts.

– Visst har det funnits brister i tribunalens arbete. Men den har ändå varit en framgång i det avseendet att så många rättegångar har genomförts, säger Klamberg.

TT