Röstade efter religiösa linjer – och gläds över Brexit

Protestanter och katoliker på Nordirland brexitröstade efter religiösa linjer

Publicerad 2017-03-18

BELFAST. Glenn McAuley visste inte så mycket om brexit när han röstade för att lämna EU.

Han gjorde det hans föräldrar sa åt honom att göra.

– Jag vet inte vad som kommer att hända men jag är inte orolig för att det ska påverka oss negativt.

Glenn har precis lagt ifrån sig kön till biljardbordet. Hans nakna underarmar är täckta av tatueringar.

Några av hans kompisar har tagit över biljarden. Ljudet när de hårda bollarna träffar varandra konkurrerar med högtalarnas rockmusik inne på klubben Ulster Rangers Social Club på Shankill Road.

Oavsett brexit eller inte så har han ingen större tro på att det relativa lugn som nu rått i många år ska fortsätta för evigt.

– EU och andra spenderar miljontals pund på sociala program som ska göra att katoliker och protestanter ska förstå varandra bättre. Sen behövs det bara en liten grej för att allting ska explodera igen. Jag växte inte upp under oroligheterna men jag tror aldrig att det blir fred på riktigt. Mina föräldrar säger att det aldrig går att reda ut alla motsättningar.

Lever segregerade av religion

Liksom den stora majoriteten protestanter på Nordirland har 20-årige Glenn hela sitt liv gått i protestantiska skolor. Han har inga riktiga katolska vänner. Det är inga katoliker som kommer in och dricker på den här baren. Lika lite som det är några protestanter som går och dricker i de katolska kvarteren runt Falls Road som bara ligger några hundra meter bort.

Det är ingen slump att de flesta protestanter röstade för brexit. Det har ingenting med religion att göra. Det handlar om att de känner sig som britter och till varje pris vill fortsätta tillhöra Storbritannien medan majoriteten av katoliker vill ha ett enat Irland och stanna kvar inom EU.

Men det finns undantag.

En av Glenn McAuleys kompisar, en rund kille i en väldigt stor blå jacka som inte vill säga sitt namn, berättar efter en lång stund att han faktiskt röstade för stanna sidan. Men han ursäktar sig snabbt med att han gjorde det av rent egoistiska skäl.

– Jag jobbar i ett föreningsprojekt för att minska spänningen mellan katolska och protestantiska ungdomar. Vi är helt finansierade av EU. Så när brexit blir verklighet kommer jag nästan säkert att förlora jobbet.

Han rycker på axlarna, avslutar samtalet och går in på vadslagningsbutiken.

Från platsen där vi står kan vi se delar av fredsmuren som skiljer de två sidornas bostadsområden åt. Dagtid är ett antal passager öppna men runt klockan 18 så låses de flesta grindarna. Något Glenn McAuley egentligen inte tycker borde behövas men som han ändå är rätt nöjd med.

– Att stänga grindarna på kvällen är lite som att låsa in djur i en bur. Det håller dem borta från oss. Det känsla av säkerhet som muren ger oss är vad föräldrarna vill ha när de ska uppfostra sina barn.

Prästen Jack Lamb var prebytarianska kyrka ligger precis vid fredsmuren är av en annan uppfattning. När han tar emot oss en kväll i kyrkan är portarna med rader av taggtråd i toppen redan låsta.

– Det smärtar mig att se grindarna stängas. Jag tror den rädsla många känner för en invasion från motståndarsidan till stora delar är grundlös. Jag tror ingenting skulle hända om grindarna var öppna dygnet runt.

Det är kallt i kyrkan och han behåller den svarta skinnjackan på.

Jack Lamb som är inflyttad från Skottland tycker sig ändå se att Belfast är på väg att återfödas.

Jack Lamb i kyrkan.

– Nya hotell öppnar och turistströmmen ökar. Belfast har blivit en internationell stad. De unga idag som inte upplevde the troubles undrar vad allting handlade om. De vill definitivt inte gå tillbaka till våldet.

Politiskt har fredsuppgörelsen på Nordirland inneburit att de två partier som tidigare ansågs vara mest extrema nu har blivit rumsrena och helt dominerar politiken. Protestanternas största parti är DUP. De har sitt högkvarter på Dundela Avenue i en välbärgad del av Belfast.

De gläds över brexit

Fast högkvarteret i sig är en mycket sliten tegelbyggnad där ytterdörren borde ha målats om för många år sedan. Det enda som indikerar att partiet håller till här är en lika sliten mässingsskylt där det står att partiets ledare är Ian Paisley. En mycket hårdför och stridbar man som avled för flera år sedan och numera efterträtts av en kvinna.

Partiets pressavdelning har inte svarat på varje sig mejl eller telefonsamtal. Det märks att det inte uppskattas av vi kommer oanmälda. Presskillen ser olycklig ut men räddas av att en av partiets kandidater råkar befinna sig i rummet. Han ger oss tio minuter och leder oss in i ett rum där det finns en tribun där den brittiska flaggan och loyalistfanan står bredvid varandra. På väggen hänger ett porträtt av drottning Elisabeth i yngre upplaga.

Christopher Stalford är parlamentsledamot för Södra Belfast och är väldigt nöjd med att Nordirland ska följa med övriga Storbritannien ut ur EU.

– Brexit ger oss en rad nya möjligheter och chansen att bli ett mer utåtriktat land. Nordirland är inget specialfall annat än på det sättet att vi delar landsgräns med ett annat EU-land. Valresultatet måste respekteras.

”Nonsens att brexit är negativt”

Han tar en klunk ur kaffemuggen som han håller i knäet innan han helt sågar alla de farhågor som den politiska moståndarsidan har.

– Rent nonsens att brexit skulle ha en mängd negativa följder för Nordirland. Den öppna gränsen mellan oss och Irland fanns långt innan EU kom till och jag är övertygad om att den kommer att finnas kvar när förhandlingarna är över. Idén att vi skulle få 50-talsliknande gränsstationer tror jag helt enkelt inte på. De som hävdar det är de som inte kan acceptera att de förlorade folkomröstningen utan på alla möjliga sätt försöker stoppa brexit bakvägen.

Christopher tror inte heller att freden kommer att ta någon skada av EU-utträdet.

Han rättar till sin tweedkavaj och lägger de blåjeansklädda benen över varandra.

– Alla är ense om att Nordirland inte ska gå tillbaka till sitt mörka förflutna. Den känslan delas av alla oavsett om man röstade för eller emot brexit. Det är groteskt att påstå att det faktum att vi ska lämna EU på något sätt skulle hota freden.

Min invändning att utträdet kanske gynnar de katolska extremistgrupperna viftar han bort.

– De har stöd från mindre än en tiondels procent av befolkningen. Det är stor skillnad med hur det var under the troubles när IRA hade stöd av kanske tio procent. Människor på Nordirland kommer att besegra varje försök att dra oss tillbaka till det mörka förflutna.

Brexit kan få kriget att blossa upp
igen
Efter brexit: Så blir EU och Europa år
2021