Så kan brexit slå mot Premier League

helskärm

Färre utländska spelare, svårare att fynda blivande stjärnor i Europa – och stopp för att värva utombrittiska supertalanger.

Det kan bli verkligheten för Premier League-klubbarna efter brexit.

– Ju fler restriktioner desto sämre blir ligan, säger tidigare Premier League-backen Jonas Olsson.

Efter en folkomröstning, två val, tre premiärministrar och nästan fyra år lämnade Storbritannien EU när januari blev februari.

Samtidigt bommade transferfönstret till Premier League igen. Frågan är om det var sista gången klubbarna i ligan kunde värva spelare under de rådande förutsättningarna?

Parallellt med de senaste 3,5 årens ovisshet om när brexit blir av och hur det kommer att påverka Storbritannien har samma diskussion förstås även inbegripit världens rikaste och förmodligen populäraste fotbollsliga.

Tidigare landslagsbacken Jonas Olsson, numera expertkommentator i Viasat, gjorde 201 Premier League-matcher för West Bromwich mellan 2008 och 2017. Han följde brexitdebatten från nära håll i England och har fortsatt att göra det på distans.

– Under de här åren har det varit svårt att få en uppfattning exakt hur brexit kommer att slå mot arbetsmarknaden i stort eller mot Premier League, säger han.

Han konstaterar att oklarheten om exakt vad som ska hända, och vilken inverkan det får, gör att resonemangen blir väldigt hypotetiska.

Men det finns flera scenarion.

Färre utländska spelare?

Engelska medier har de senaste åren rapporterat att det engelska fotbollsförbundet (FA), vill ta brexittillfället i akt att sätta en starkare inhemsk prägel på Premier League för att gynna landslaget. Det senaste budet är att minska antalet utländska spelare i klubbarnas 25-mannatrupper, från i dagsläget tillåtna 17 till 13. Ett förslag som Jonas Olsson är skeptisk till.

– Själva attraktionskraften i Premier League är influenserna från alla delar av världen, säger han. Jag minns att vi i West Brom hade 17 olika nationaliteter. Det är någonstans det som gör ligan, och det är därför Premier League har utvecklats i den riktning som den har gjort – att man har tagit till sig andra perspektiv från spelare, tränare och ägare.

Före säsongen hade 11 av 20 klubbar – däribland Liverpool, Manchester City, Arsenal, Tottenham och Chelsea – 14 eller fler utländska spelare, och Premier League ska enligt rapporter vara redo att ta strid mot FA i frågan.

Ingen ny Fàbregas?

Då kommer det kanske bli svårare att påverka reglerna som klubbarna eventuellt måste förhålla sig till efter brexit.

Fram tills januarifönstret stängde har Premier League-klubbarna kunnat knyta till sig talanger mellan 16 och 18 år, så länge spelarna har flyttat inom EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Som när Cesc Fàbregas gick till Arsenal från Barcelona 2003 eller Paul Pogba till Manchester United från Le Havre 2009.

Tidigare i vintras rapporterade The Telegraph att sådana värvningar fortfarande kan genomföras under sommarens transferfönster inom ramen för övergångsperioden fram till den 31 december som Storbritannien och EU kom överens om i samband med utträdet.

Men med bara dagar kvar till brexit sade juridiska experter till tidningen att det kan krävas en förhandling med det internationella fotbollsförbundet (Fifa). Hur det blir i framtiden är oklart.

Ingen ny Kanté?

Dessutom kan fyndvärvningar som när Leicester hittade N'Golo Kanté (nu i Chelsea) och Riyad Mahrez (nu i Manchester City) i Frankrike vara ett minne blott. Tidigare har Premier League-klubbarna varit tvungna att ansöka om arbetstillstånd för spelare från länder utanför EU eller EES, utifrån ett antal kriterier. Men efter brexit gäller inte längre den fria rörligheten inom EU – och om inte något speciellt avtal skrivs kan klubbarna komma att tvingas ansöka om arbetstillstånd för samtliga utombrittiska spelare som ska värvas.

Och vad händer med de befintliga spelarna från EU som inte når kriterierna för ett arbetstillstånd? Enligt analyssajten FiveThirtyEight hade över hälften av EU-spelarna som har värvats till Premier League-klubbar sedan starten 1992 inte uppfyllt kriterierna för ett arbetstillstånd vid övergångens tidpunkt.

Frågetecknen är många, men Jonas Olssons inställning är klar.

– Ju fler restriktioner desto sämre blir ligan, det är inget som kommer gynna underhållningsvärdet. Det kanske kan gynna det egna landslaget, men om man bara ser till Premier League: Färre utländska spelare kommer inte göra ligan bättre, snarare sämre, säger han.

Han är dock inte orolig för Premier Leagues framtid.

– Jag tänker att ligan alltid kommer att kunna hitta vägar runt det, så att det inte kommer påverka så mycket. Det är en så pass stor industri och maktfaktor.

– Premier League är ett så starkt varumärke i sig med så många traditioner – det faktum att Storbritannien lämnar EU är inte något ligan står och faller med.