Stoppad av hjärnskakning – hjälper nu andra

Göran Sundberg/TT

Publicerad 2019-11-25

Erik Andersson tvingades sluta med ishockeyn efter en hjärnskakning. Nu hjälper han andra drabbade.

För två år sedan kom smällen som tvingade honom att avsluta ishockeykarriären.

Nu hjälper Erik Andersson, 37, andra hjärnskakningsdrabbade spelare att komma tillbaka.

– En del ställer frågor, en del behöver bara prata, säger han.

Erik Andersson hade en 17 år lång och framgångsrik karriär på elitnivå och den skridskoskicklige backen från Umeå tog två SM-guld med Skellefteå.

För ett år sedan tog han beslutet att lägga skridskorna på hyllan.

Då hade det gått ett år sedan smällen den 7 november 2017 i det som skulle bli hans sista match i karriären, med Malmö borta mot tjeckiska Trinec i Champions Hockey League.

– Det var ingen kraftig smäll, vilket gör det lite skrämmande. För min del var det upprepade smällar som gjorde att tåligheten sjönk. Jag låg väl precis på gränsen. Man har ju tänkt både en och två gånger vad som hade hänt om smällen varit brutal, säger han.

För faktum är att Erik Andersson inte är frisk ännu. Han har fortfarande problem med återkommande huvudvärk.

– Jag har en pågående rehabilitering som har hållit på i två år, det är helt galet när man tänker på det, säger Erik Andersson.

Hockeyns gissel

Hjärnskakningarna är ishockeyns stora gissel. Det går inte en vecka utan att någon drabbas. Förra säsongen inträffade 64 hjärnskakningar i SHL, i snitt mer än en per omgång, och i damhockeyligan SDHL 30, knappt en per omgång. Med slutspel inräknat blev siffrorna 71 respektive 35.

Under hösten har två landslagsspelare fått ge upp sina spelarkarriärer på grund av hjärnskakningsproblem. Djurgårdens Andreas Engqvist, 31 år, och Luleås Nathalie Ferno, 23.

Erik Andersson är involverad i svensk ishockeys arbete mot hjärnskakningar på två olika sätt.

Han är genom spelarfacket Sico vägledare och bollplank för spelare i SHL, SDHL och hockeyallsvenskan som drabbas av hjärnskakningar. De kan ta kontakt med Andersson för råd och samtal. Han är också del i ett projekt i SHL där alla spelare som drabbas behandlas med kylmössa.

"Utlämnad, ensam och desperat"

Arbetet har pågått i lite drygt en månad.

– Jag har just börjat, men jag har pratat med en del spelare redan. En del ställer frågor, en del behöver bara prata. Jag brukar säga att förut gjorde man resor med sina lag, nu gör man sin egen resa tillbaka till ett bra liv. Jag har kommit en lång bit på min resa, men när du just har börjat den så är du ganska utlämnad, ensam och lite desperat också.

– Det är inte bara de fysiska symptomen utan också de psykiska som ibland är nästan värre. Just osäkerheten, oron och ovissheten. Där känner jag att jag kan bidra med hur jag tog hjälp och vad som hjälpte mig, säger Erik Andersson.

När det gäller projektet med kylmössa jobbar – eller arbetstränar som han själv säger – Andersson för det företag som introducerat idén. SHL har skrivit ett tvåårsavtal efter att företaget gjort tester under tre år tillsammans med några lag i SHL och hockeyallsvenskan.

"Skrämmande högt antal"

Resultaten där har varit positiva, enligt företagets egna siffror kommer 42 procent av de spelare som behandlats med kylning tillbaka snabbare. Speciellt är det tydligt för spelare som förr var borta tre veckor eller längre.

– Allt handlar om att sänka temperaturen i hjärnan så snabbt som möjligt efter smällen. Det innebär selektiv kylning av huvudet och halsen där den stora blodtillförseln till hjärnan kommer. Inom sjukvården har kylbehandling vid hjärnskador varit praxis länge, säger han.

Statistiskt har antalet hjärnskakningar inom svensk ishockey legat på ungefär samma nivå de senaste två åren. Men jämfört med åren före har ökningen varit stor. Erik Andersson tycker ändå att det syns förbättringar och att spelarna tar större hänsyn.

– Det är ett skrämmande högt antal hjärnskakningar, men även om den trenden inte har avtagit så menar jag att antalet smällar går ned. Jag tycker det är färre fula smällar nu och jag skulle säga att den totala skadepåverkan i SHL är nedåtgående.

– Däremot har det i och med kunskapsökningen gjort att man diagnostiserar fler hjärnskakningar nu än förut. Så det tar ut varandra. Jag hoppas kunna backa upp det här med siffror efter säsongen.

Negativ bild

Svenska ishockeyförbundet bedriver ett projekt, lett av domaren Morgan Johansson, som jobbar för en nollvision mot hjärnskakningar.

TT: Går det verkligen att få bort hjärnskakningarna helt?

– Det kommer aldrig att gå, det är ju en dröm, men samtidigt en vision vi jobbar emot. Ishockey är ju en fysisk sport, det är bara att titta på damhockeyn som inte ens har tacklingar och där är det jättemånga hjärnskakningar. Kollisioner och olyckor kommer alltid att ske, men det vi kan göra är att försöka minimera riskerna och även förståelsen kring dem.

Erik Andersson är rädd för att alla hjärnskakningar ska svärta ned hans sport. Trots att han själv är ett av offren skulle han aldrig avråda någon för att börja spela ishockey.

– Jag är lite trött på den negativa bilden, jag älskar ju sporten ishockey och vill att ungdomar ska spela och inte vara rädda för att idrotta. Det finns otroligt mycket positivt i ishockeyn och i lagidrotten. Vi får ju så alarmerande rapporter om att ungdomar rör sig allt mindre. Därför är det viktigt att vi gör allt det här för att göra sporten så säker som möjligt.

Följ ämnen i artikeln