Laurens stöd till Attila Levin: ”Mitt hjärta dunkar extra hårt”
Publicerad 2019-04-19
GÖTEBORG. Mikaela Laurén är på plats som är expert på Fight Night i Göteborg.
Hon utesluter inte själv ännu en återkomst i ringen, men ska under fredagen njuta av en annan comeback.
– Mitt hjärta dunkar extra hårt för Attila Levin, säger Mikaela Laurén.
Långfredagen var allt annat än lugn på Post Hotel i Göteborg. Hotellets konferenslokaler hade stöpts om till en fajtningarena.
En ring, en publik, elva matcher i proffsboxning, MMA och thaiboxning i Fight Night, som Sportbladet sänder live.
Mitt i vimlet en boxningsstjärna: Mikaela Laurén.
På plats för att möta sin publik, kommentera boxningsmatcherna och stötta Attila Levin som möter Marios Kollias från Grekland.
Tungviktsboxaren gör comeback efter åtta år.
– Jag är här för att se Attila Levin. Vi är lika gamla, vi är från samma område. Han började i BK Dalen, det gjorde jag med. Vi har haft samma tränare , Stefan Fernström. Han (Attila) har inte gått en match på snart nio år. Men vår tränare har försökt få honom att göra comeback. Jag är sugen på att se honom tillbaka i ringen, säger Mikaela Laurén.
Men så lång tid utan matcher, det lär bli svårt?
– Han har boxningen i sig, han kan det. Jag tror inte att det blir ett problem, men visst han kommer att vara lite ringrostig. Det känns kul att vara här och stötta honom. Det är alltid häftigt att se tungvikt. Att se en kille med en sådan kroppskontroll trots att han växer mycket är häftigt.
Mikaela Laurén gjorde nyligen själv comeback. Hon mötte och förlorade mot den kanadensiska boxaren Marie-Eve Dicaire.
– Jag ville aldrig sluta med boxningen egentligen utan att det vara att jag ville bilda familj. Det är en större hunger för mig att skaffa barn än att kliva upp i ringen. När jag fick erbjudandet tänkte jag att jag passar på när jag ändå kan, säger hon.
43-åringen är öppen för en returmatch:
–– Det står på kontraktet att vi ska diskutera en returmatch. Skulle det komma en chans till retur inom kort tid och jag inte är gravid skulle jag nog inte tacka nej, om jag bara får lite mer tid för att förbereda mig. Jag hade två veckor på mig. Som tur är hade jag inte legat på latsidan utan tränat. Men själva boxningsträningen har jag hållit på låg nivå. Jag körde sex sparringar på åtta dagar. Det var från noll till hundra, berättar hon.
Hon var trots förlusten nöjd med sin prestation.
– Jag gick väldigt bra i början av matchen. Jag fick henne att vackla i rond ett och i rond två fick hon ett stort jack i sitt ena ögonbryn. Sen ändrade hon taktik och började springa och hålla. Med hemmadomare, ringdomaren tillät henne stå och hålla i, så var det svårt. Varje jämn rond gick till henne.
– Det är fusk, därför vill man aldrig ha bortamatcher. Jag visste att man chans var att gå in och knocka henne, därför jagade jag kanske knocken för mycket.
Sa domaren till dig att det var så?
– Det var överdomaren som sa det. Det var inte förvånande. Man vet att man måste vinna överlägset eller knock.
Bulldog Media Fight Night pågår – se den LIVE här!