Så nära fiasko det går att komma, Duplantis
UPPSALA. När Mondo tävlar handlar det egentligen bara att vänta på att alla andra ska riva ut sig och lämna honom ensam kvar.
Mondo mot ribban, Mondo mot nya världsrekord.
Men det är något som inte stämmer just nu.
Men Mondo-mått mätt var det här så nära fiasko det går att komma.
Jag satt och såg fram emot en uppvisning som skulle ge utslag i flygledartornet på Arlanda.
Det är ju bara fyra mil dit.
Det gjorde säkert publiken också.
Men det blev snarare en kraschlandning.
Nu säger jag som Mondo direkt efter att han rivit ur sig på 6,02.
– Shit.
Det var väl så han kände efter sin andra raka tävling utan att ta sex meter.
Det är så ovanligt att senast det hände var för nästan tre år sedan när vi skrev 2021.
Jag trodde Mondo skulle komma ut och visa allt och alla att 5,80 i premiären i Astana i Kazakstan bara var ett hack i skivan.
Men det är något som inte stämmer rent tekniskt.
Duplantis är inte ens världsetta
Farten finns där, höjden finns där, men ribbpassagen stämmer inte och Mondo tog ribban med sig alla tre gångerna när det hamnade över sex meter.
Han är inte ens världsetta efter två genomförda tävlingar och bara det är en sensation.
Visserligen toppar han internationella friidrottsförbundets lista över årets högsta hopp, men det är inte hela sanningen.
Sedan i fjol kräver World Athletics en sanktionsavgift av samtliga tävlingsarrangörer för att godkänna resultatet från tävlingarna.
Men i USA är det många mindre tävlingar som struntar i den detaljen.
Där har både Chris Nielsen och KC Lighfoot hoppat över sex meter i vinter, men utan att få resultaten registrerade.
Därför finns det en inofficiell världsårsbästalistan som åtminstone jag välja att följa och där håller oraklet A Lennart Julin med. Bara en sån sak.
Nej, det här blev långt ifrån samma fest som den i fjol, då Mondo gled över 6,10 inför hemmapubliken i Uppsala.
En avslagen gala
Nu är jag inte minsta orolig för att det här ska vara en trend och parkera Mondo strax under sex meter.
Det är detaljer det handlar om och jag gissar att pappa Greg Duplantis och mamma Helena snabbt reder ut problemen.
Nästa tävling för Mondo är i Renaud Lavillenies stavgala i franska Clermont-Ferrand, där han satte världsrekord och tog 6,22 i fjol.
Jag blir inte förvånad om det sker nu igen.
Sedan återstår inne-VM i Glasgow, i samma Emirates Arena där Mondo chockade stavvärlden 2020 med att sätta sitt andra raka världsrekord inom en vecka från det första i polska Torun.
Han gled över 6,18 i den tävlingen i Glasgow, men han var så högt över ribban att den effektiva hopphöjden skvallrade om 6,30.
Nu blev den här galan ganska avslagen och just när det kändes som galan skulle börja på allvar, tog de abrupt slut.
SVT som drog över tiden vid fjolårets sändning, hade en halvtimmes sändningstid kvar när galan var över.
Mondo startade säsongen med ett svagt resultat, då han stannade på 5,80 i säsongspremiären i kazakstanska Astan och inte ens var nära i sina tre försök på 6,00.
Två världsrekord på svensk mark
Men då kom han direkt till start från en hektisk vecka med Idrottsgalan i Globen, reklamfotografering i Barcelona och en flygresa fem tidszoner bort.
Nu var han på hemmaplan och hade haft en lugn uppladdning utan störningsmoment.
Och han siktade själv på världsrekord.
Nu hamnade han i skogsbrynet, men det visar väl bara att även Mondo är mänsklig.
Även om han gjort allt för att motbevisa det.
Det har satts två världsrekord i stavhopp på svensk mark.
Kjell Isaksson hoppade 5,55 i Helsingborg 1972, ett rekord som bara stod sig i tre veckor då amerikanen Bob Seagren tog 5,63 i Eugene, USA:
Det andra satte Sergej Bubka i Malmö 1991, då han gled över 6,10.
Vi får fortfarande vänta på ett tredje, men det känns väl mer som en tidsfråga innan det kommer. Trots allt.
Kul att se diskusbjässen Simon Pettersson jobba som funktionär och lägga upp ribban åt Mondo. Det är ju klubbkompisar i Upsala IF numera, sedan Simon lämnade Hässelby.
Simon som hade en tungt fjolår får nu satsa på att kvala in till ett OS där han är regerande silvermedaljör.
Han har inte klarat kvalgränsen, men lär vara klar ändå via sina hopjobbade rankingpoäng.
Han ligger fortfarande på 14:e plats på den listan och det är 32 startande i OS.
Den officiella kvalgränsen är 67,20.
Det känns inte som det ska vara några problem om han hittar tillbaka till sin gamla form.
Det är inte lätt att bo i USA och dubbeljobba med att coacha sonen i stavhopp.
Greg Duplantis hade en taxi beställd till 04.00 utanför hotellet i Uppsala.
På eftermiddagen, lokal tid, skulle han vara på plats på en olje- och gaskonferens i Houston, Texas.
Snabba ryck.