Skicka hit en blodig och svettig MMA-fajter, tack
Bergström: Låt mig somna om – inget har hänt
Skicka hit en MMA-fajter, tack.
En blodig, svettig best som med knytnäven sänker ner mig i djup dvala.
Låt mig vakna först när dumheterna är över.
I fjol tog Västerås SK hjälp av en lokal brottarförening för att sköta visiteringen på sina hemmamatcher. De kopplade inte ett enda krysstag på någon åskådare. I år hjälper också Västerås Fight Club till med fem killar per helg vid insläppen.
Det är enbart positivt och fint.
Det råder brist på ideellt engagemang, så att idrottare avstår fritid för att trygga en annan förenings arrangemang borde framställas som något vackert.
Men om historien har nått dig under dagen, vilket är troligt eftersom den cirkulerat på flera stora nyhetssajter, så har nog tonen varit en annan. För att ta sig in på Hitachi Energy Arena måste du passera ett halvnaket och kletigt vidunder. Smockor kommer vina i luften.
”Homies med granater”
För så verkar det om du läser ursprungskällan, den katastrofala artikeln på Vestmanlands Läns Tidning. Den har rubriken ”Proffsfajters ska stoppa stök på VSK-matcher” och bildsätts med något som liknar den kusligaste varelse som människosläktet avlat fram: en rödstrimmig, dreglande och tatuerad snubbe med utmattad och skelande blick.
Fight Clubs starke man Jörgen Hamberg är lokalt känd som en snackepåse, vilket i kombination med en skrivglad reporter ger texten mustiga citat. Där beskrivs kampsportarna som ”Hamberg och hans hejdukar” som med sina muskler ska stävja ”homies med granater”.
Artikeln spär på fördomar åt alla håll. Fans är aggressiva, vakter är svin, MMA-utövare är labila. Allt blir etanol på ett redan flammande bål.
För texten är uppenbart författad och utgjord för att reta båda sidor i en debatt som präglas av demonisering.
Skräckblandad förtjusning?
Den ena sidan har sin lista av fiender: VAR-förespråkare, poliser, Laul, bengalhatare, Hedvig Lindahl, BP, Reinfeldt.
Den andra sidan har sina generaliseringar: ni är huliganer, våldsverkare, homies, kriminella och ska därför portas hela högen.
Västerås har på försäsongen förpassats till polislaget på lösa grunder. Först målade de över en bild av bengaler på sin arena, sedan anlitade de Hedvig Lindahl som assisterande tränare. Och ja, det är ju bara att läsa innantill i VLT, de spår ”med skräckblandad förtjusning” att säsongen ska bli ”jävligt stökig”. Förtjusning? Aha, de längtar alltså efter att få veva mot gästande stockholmare.
När jag ringer Jörgen Hamberg är han självkritisk men också besviken över VLT:s artikel. Det var inte så han menade. Den blodige, Andreas Gustafsson Berg, ser inte ut som på fotot. Han är inte inbokad för någon funktionärstjänst och skulle han dyka upp är det med tröja och utan kroppsvätskor i ansiktet. Att han i så fall skulle uppträda aggressivt är befängt, som att frukta att en badmintonspelare skulle snärta fjäderbollar i truten på folk. Om något kännetecknas framstående kampsportare av kroppskontroll och tålamod.
”Tycker inte det är jobbigt”
– Det är polis och vakter som ska stoppa stöket. Vi ska visitera folk. Det kan bli tuff stämning och då är det bra med gubbar som tycker det är kul att slänga käft och inte backar om det blir otrevlig stämning, säger Hamberg.
Hur har ni skött er hittills under säsongen?
– Vi har stått på alla hemmamatcher och det har varit helt odramatiskt. Senast när Djurgården var hos oss hade vi en skittrevlig dialog med grabbarna. Det var kul.
Men varför ska det vara ni och inte några medelålders män och kvinnor?
– Skillnaden ligger i om det blir otrevlig stämning och hotelser från fansen. Det kan hända. Då kan en äldre herre och fru känna sig osäkra. Vi är mer vana vid den kontexten och råkar en artonåring bli sur för att hans pyro flyger så tycker inte vi att det är jobbigt att hantera.
I grunden är det positivt att engagerade svenska fotbollsfans, så kallade ultras, talar med gemensam röst oavsett vilket lag de hejar på. Samtalet blir mer konstruktivt på så vis. Det märktes särskilt häromåret, när polisens så kallade villkorstrappa avskaffades till följd av omfattande protester på läktarna.
Det värsta hos alla
Men organiseringen har gjort en brokig och växande grupp mer enkelspårig. Det finns inte utrymme för nyanser, går inte att hävda att Fredrik Reinfeldt har några goda sidor. Yppa inte ett knyst om att VAR har vissa fördelar, men att det negativa väger över! Som svar har polismyndighet och andra röststarka personer på motståndarflanken skärpt sin ton: åker masker på ska läktaren tömmas!
MMA-soppan tar fram det värsta hos alla. Det är dålig journalistik och dåliga uttalanden som föder dåliga reaktioner.
Fall inte för det. Svensk fotboll har problem som behöver åtgärdas, men att Västerås under lång tid – precis som exempelvis AIK – tagit hjälp av andra idrottare på sina hemmamatcher är inte ett.
Somna om. Inget har hänt.