Abrahamsson: Leksand är inte bättre

Hans Abrahamsson

Bara sex matcher är spelade, men klubben blöder redan sportsligt

Överkört av Tingsryd, femte raka förlusten och näst sist i tabellen.

Läge att såga Leksand?

Finns ingen anledning. Laget är inte mycket bättre än vad tabellen visar.

Leksand blöder just nu, tro inget annat.

Och när Brock Montpetit drog på sig ett matchstraff i slutet av andra perioden efter att ha skallat (!) Niklas Johansson vill jag bara stänga av sändningen.

Det här är inte värdigt Leksand.

Men man får vad man förtjänar och kalla fakta just nu är att Leksand inte är bättre än vad tabelläget visar.

Ta bara det så viktiga momentet ”spelvändningar”.

Allsvenska nykomlingen Tingsryds två första mål kom efter sådana. Leksand tappade folk högt och då gick det fort och smålänningarna var skoningslösa när de kom.

Uselt spel i egen zon

De gånger Leksand fick chansen att vända spelet och komma i numerärt överläge kom de sällan till något avslut över huvud taget.

Sedan blir det inte bättre när ett lag i motgång ser till att tidigt hamna i underläge.

Mot Pantern i tisdags tog det bara 1.07 innan Leksand hade släppt in första målet.

Mot Tingsryd dröjde det i alla fall 3.23.

Å andra sidan tog det bra 51 sekunder av andra perioden innan Tingsryd hade gjort 2–1.

Sedan var den här matchen i princip över. Tingsryds två följande mål i mittperioden kom efter uselt spel i egen zon av Leksand. Det är sällan man ser så många spelare stå och stirra puck, åtminstone två gånger om.

Till slut blev det 5–2 till Tingsryd.

Inga spelare som lyfter Leksand

Leksand blöder som sagt.

Frågan är vad som händer nu?

Klubben har gått igenom, och befinner sig fortfarande i, ett ekonomiskt stålbad. I stort sett hela SHL-truppen har lämnat.

Men sportchef Tore Jobs har trots allt haft en, med allsvenska mått, helt okej pengasäck att handla för. Han har lagt pengarna på spelare som Janos Hari, Brock Montpetit, Tommi Paakkolanvaara, Michael Embach och Frans Tuohimaa.

Det här är inga spelare som lyfter Leksand.

Från klubbens sida har man pratat om att säsongen ska präglas av lugn och ro. Inga panikåtgärder, inga dyra nyförvärv, inga sparkade spelare, ledare eller sportchefer. Oavsett vad som händer.

I utgångspunkt är det sunt och precis vad Leksand behöver efter förra säsongen då hela havet stormade.

Men det finns alltid en smärtgräns innan brandlarmet går.

Bara sex matcher är spelade, ändå tror jag inte att den är speciellt långt borta.