Systrarna Eldebrink om mammans val att avsluta sitt liv
”Nu vet man att hon har frid och fick det hon ville”
Publicerad 2019-06-29
För ett år sedan valde Frida och Elin Eldebrinks mamma Marianne att avsluta sitt liv på en dödshjälpsklinik i Schweiz.
Nu berättar baskettvillingarna om tiden som förändrat dem som människor.
– Nu vet man att hon har frid och fick det hon ville och vi har hittat ett lugn i det, säger Elin Eldebrink.
I över ett decennium har Frida och Elin Eldebrink lett landslaget och spela i flera europeiska toppklubbar. Vid sidan av planen har de följt mamma Marianne i hennes kamp mot ALS.
Förlamningssjukdomen går inte att bota och leder till att musklerna förtvinar tills den drabbade inte längre kan andas.
Marianne Eldebrink ville inte bli en av dem.
”Det var mammas önskan”
Efter lång betänketid bestämde hon sig förra året för att avsluta sitt liv på en dödsklink i Schweiz. Den 13 juli 2018 somnade Marianne in för sista gången med döttrarna Frida, Elin och Sofia vid sin sida.
– Eftersom det var en så speciell situation hade vi tid att prata om allt och säga hej då. Vi hade ältat det under hela sjukdomsperioden, men nu efter kan man luta sig tillbaka på att det var mammas önskan och vi fick säga allt vi ville, säger Elin Eldebrink.
Bara 20 procent av alla ALS-drabbade lever längre än fem år. Marianne Eldebrink kämpade med sjukdomen i 17 innan hon fick nog.
Trots det tuffa beslutet var det aldrig speciellt svårt för döttrarna att acceptera.
– Hon hade pratat om det väldigt länge. Första gången hon tog upp det var det svårt, men när hon väl tog beslutet förstod man. Hon hade varit medlem (i dödshjälpskliniken) i tolv år och man vet ju hur det slutar, säger Elin.
– Jag vill inte ha min mamma som en grönsak i slutet heller, absolut inte. Vi lovade henne att vi skulle stötta henne när hon väl tog beslutet så det höll vi in i det sista, säger Frida och fortsätter:
– Det här var ju hennes sista önskan in i det sista och det har på något sätt underlättat sorgearbetet. Hon var så redo att gå vidare så det har hjälpt en själv att gå vidare.
”Basketen är en trygghet”
Vetskapen om att mamma Marianne har fått vila har också gett basketstjärnorna ro.
– Jag känner mig mycket lugnare nu på något sätt, förut kunde jag bli jättearg och frustrerad över småsaker, säger Elin.
– Jag har också märkt att man har haft mycket ilska och irritation över småsaker. Nu när jag tänker tillbaka har det säkert grundat sig i att mamma har varit sjuk och man har haft mycket frustration över det, fortsätter Frida.
Förutom att de har blivit lugnare som personer har de extrema tävlingsmänniskorna fått distans till basketen, samtidigt som sporten har hjälpt dem genom sorgeprocessen.
– Basketen har nästan alltid varit en trygghet och ett ställe att få komma bort på och skingra tankarna, även under perioden när mamma var sjuk. Plus att nivån på hur mycket man sätter press på sig själv har sjunkit, säger Frida och fortsätter:
– Det låter konstigt att säga, men jag bryr mig inte på samma sätt. Även om jag vill vinna till 100 procent går jag inte och grämer mig och är skitförbannad i en vecka efter en förlust. Man har fått perspektiv och insett att andra saker är viktiga.
Börjar bli redo att flytta hem
Det senaste årens händelser har även gjort att tvillingarna börjar känna sig redo för att lämna proffslivet och flytta hem tidigare än planerat.
– Jag har insett att familjen har blivit ännu viktigare. Vi har alltid varit tajta, men det här har gjort oss ännu tajtare. Jag känner mig ganska klar nu snart med att spela utomlands och det har också gjort mig lugn, säger Elin.
Det blir dock minst en säsong till ute i Europa. Elin har redan skrivit på för franska Bourges till nästa säsong efter ett otroligt sammanträffande.
– Den här säsongen har varit lite upp och ner. I början trivdes jag jättebra, men sedan bytte vi coach och få gick det ner lite. Hans sätt att spela passade inte mig och jag blev frustrerad och hittade inte mitt spel alls. Jag hade bara ett år och sedan skulle de ha kvar coachen och han var ingen favorit och då kom det här erbjudandet från Bourges, säger hon innan Frida bryter in:
– Det var faktiskt sjukt. Vi satt och pratade i februari, så det var väldigt tidigt, om vilka klubbarna man skulle vilja spela i och Elin sa att Bourge nog skulle vara bra för henne och jag som har varit där tänkte att det skulle vara perfekt.
Elin fortsätter:
– Jag gick en promenad och tänkte att jag skulle ringa agenten och säga att jag ville till Boruges, 30 minuter senare fick jag ett sms från agenten som skrev att Bourges var intresserade. Då var det bara ”what!?”. Då var det liksom bara att ta det.
Innan en ny proffssäsong drar igång väntar EM med Sverige. För tvillingarna är det tredje gången det är dags för ett mästerskap.
– Tredje gången gillt! Om vi får ihop det är vi livsfarliga och kan vinna hela skiten, säger Elin.
– Det känns mer lättsamt än tidigare och inte så allvarligt. Jag har en väldigt bra känsla, säger Frida.