Idrottsrörelsen röstade för jämställdhet

helskärm

I 40 år har den svenska idrottsrörelsen haft målet att nå jämställdhet, men misslyckats. Nu gör man ett nytt försök.

Senast 2021 måste alla idrottsförbunden ha minst 40 procent av både kvinnor och män i sina styrelser.

Pinsamt, sade Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson om jämställdhetsarbetet inom svensk idrott, under sitt öppningsanförande på Riksidrottsmötet i Karlstad.

Dagen därpå tog idrottsrörelsen ett steg mot allas lika rättighet när man röstade igenom de nya jämställdhetsmålen. De övergripande målen – "att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten" – ska vara uppnådda 2025. Men redan i juni 2021 ska samtliga specialidrottsförbundsstyrelser vara till minst 40 procent representerade av både kvinnor och män.

"Släpp in kvinnorna"

– En stor framgång för svensk idrott. Om två år fyller vi 100 år. Vi är kanske en lite gubbig idrott fortfarande, men fler kvinnor väljer att träna och fler kvinnor vill vara med och besluta. Till våra föreningar och distrikt där ute, säger jag: Släpp in dem, säger Ida Kvist, förbundskoordinator på Svenska boxningsförbundet, till TT.

Hon var en av flera förbundsrepresentanter som ville ha ordet under punkten "Nya jämställdhetsmål och stadgeändring gällande könsfördelning i valda SF-organ", och samtliga ställde sig mer eller mindre bakom Riksidrottsstyrelsens förslag.

Fredrika Lindström från Korpen konstaterade att RF:s första handlingsplan för jämställd idrott var äldre än henne, och att förändringen går för långsamt. Anders Tallgren, Svenska friidrottsförbundet, höll med om att takten måste ökas och Krister Eliasson på amerikansk fotbollförbundet erkände att hans förbund skäms över att ha haft en så dålig könsfördelning.

Ridsporten först tveksam

Ett förbund som var tveksamt till förslaget inledningsvis var ett av dem med flest kvinnor: Svenska ridsportförbundet. Deras första reaktion var "måste vi nu kvotera in en massa män på platser som i dag tillhör unga tjejer?"

– Sedan tänkte vi ett varv till och insåg att det argumentet, att vi är en så kvinnodominerad idrott, att vi inte kan hitta kompetenta män, håller ju inte. Det är ju samma argument som andra idrotter har använt i alla tider om varför man inte hittar kompetenta kvinnor, säger Helena Carlsson, vice ordförande i ridsportförbundet, till TT.

– Genom det här beslutet antar vi utmaningen om att hitta kompetenta män inom ridsporten. Vi tror att idrotten blir bättre om den är jämställd.

Hon fick varma applåder efter sitt anförande. Det fick också Ida Kvist, vars förbund har en stormig tid bakom sig. Flera kvinnor har kritiserat klimatet inom boxningsförbundet, som man menar har präglats av machokultur och sexism. Den tidigare ordföranden Tommy Lindström har också starkt kritiserat RF:s kvoteringsförslag.

Stadgarna ändras 2021

– Det är klart att det har varit kämpigt, det har varit många tårar och man har varit jätteförbannad för att vissa personer har uttryckt saker som man inte kan stå för. Men framtiden ser ljus ut för oss. I dagens samhälle måste man tänka att både kvinnor och män ska få ta plats, säger Ida Kvist.

40-procentskravet kommer att gälla även på högre befattningar inom idrottens olika organisationer (exempelvis generalsekreterare och förbundschef). Valberedningar på alla nivåer ska samtidigt bestå av lika delar kvinnor och män.

Redan 2011 lade RF fram målet att styrelserna i specialidrottsförbunden skulle bestå av minst 40 procent av vardera kön, men en granskning av Dagens Nyheter i höstas visade att endast 26 av de 71 förbunden levde upp till målen.