Stinas glada guldpanik: Jag dör härunder!

Publicerad 2019-02-28

SEEFELD. Ska man någon gång få panik är det kanske här.

Efter att Stina Nilsson spurtat hem VM-guldet kastade sig resten av laget över henne.

– Jag skrek: AKTA! Jag dör härunder!

Aldrig förr har Stina Nilsson varit så trött.

Hon kan i alla fall inte minnas att benen känts så stumma som på upploppet i stafetten, med Therese Johaug avhängd bakom sig, med mållinjen hundra fruktansvärda meter fram.

”Höll på att kvävas”

Ändå fanns underlättande faktorer. Som att hon snart var världsmästare. Som att tre tjoande och jublande glada lagkamrater väntade vid mållinjen.

Stina plågade sig i mål. Kroppen skrek. En meter efter linjen, en tiondels sekund efter att guldet bärgats, kom nästa fysiska utmaning: en brottningsmatch mot Charlotte Kalla, Ebba Andersson och Frida Karlsson.

Stina hamnade längst ner i den segerfirande högen. Hon vill krama och gratulera de andra, men ett behov var mer akut.

– När de la sig över mig höll jag på att kvävas, säger hon.

Vad sa du?

– Jag skrek: AKTA! Jag dör härunder! Det var sån glädje.

”Blev ett mischmasch”

En timme efter att guldhögen bildats och rivits skrattar Ebba Andersson åt minnet. Vad höll de på med? Varför gick det inte att sansa sig mitt i segerytan?

– Vi blir alla så exalterade att vi bara slänger oss över Stina. Hon ropar ”jag behöver luft! Bort!” var bara att försöka ta sig så fort därifrån som möjligt, säger Andersson.

Det var finas scener.

– Ja. Vi har inte tränat på den allt för många gånger. Det blev som ett mischmasch där. Men det är väl en dag som denna det ska bli så.

 
LÄS MER: Vinterstudion 2018/2019 - stor guide med alla tider

LÄS MER: Världscupen i längdskidor – stor guide. lopp för lopp

LÄS MER: Skid-VM i Seefeld 2019 – allt om mästerskapet

LÄS MER: Allt om skidor – allt du behöver veta om säsongen 2018/2019 

Följ ämnen i artikeln