Hemliga dragen för att chocka jättarna
Publicerad 2016-08-19
Sportbladet fick en unik lektion i taktiken som redan fällt två stornationer
”De har någon slags taktik”, sa Carl XVI Gustaf och kliade sig i huvudet.
Kungen har rätt.
Men hur spelar Sverige för att slå världens bästa nationer?
Sportbladet fick en unik lektion i taktiken som fällt två jättar och tagit landslaget till en historisk OS-final.
Sverige är inne på sitt fjärde spelsystem under Pia Sundhages tid. Inget av de tre förra har tagit dem så långt som det kompakta 4–5–1-spel som både USA och Brasilien körde fast emot.
Aldrig förr har Sverige tagit en medalj i damfotboll, i dag är de framme i final mot Tyskland. Men vad är det laget gör så bra?
Under onsdagen besökte kung Carl XVI Gustaf landslaget och berömde taktiken, men han är knappast rätt person att beskriva den detaljerat. Därför ger vi assisterande förbundskapten Lilie Persson en taktiktavla och ber henne visa genidragen.
’Kollektivt slit’
Hon flyttar runt magneterna i en lektion som motståndare hade kunnat betala multum för – ”Tyskland har ändå hundra scouter” – och säger bara stopp en gång. En detalj i anfallsspelet är ”top secret”, men resten ser ni här intill.
Lilie Persson hymlar inte om att de premierar riskminimering, att det råder förbud mot bolltapp på mittplan, men taktiken är något mer:
Klassiskt svensk.
– När alla svenska lag har framgångar – U21, F19, damerna 2003 och 2011 – har det handlat om ett oerhört kollektivt slit i försvarsspelet och omställningar.
Hur defensiva är ni?
– Många tycker att vi ligger så jävla lågt. Det tycker inte jag.
Lilie visar grundpositionen i försvaret, där anfallaren (oftast Stina Blackstenius) står på mittpunkten. Som tajtast ska hon ha 25 meter ner till backlinjen och mittfältet däremellan.
– För mig är jävla lågt såhär, säger Lilie och föser ner magneterna i knäet på den tänkta målvakten.
Mot Brasilien hade ni 24 procents bollinnehav en period. Hur lite får ni ha?
– Det går någon gräns där, men vi har varit noga med att vi kontrollerar matchen fast de har bollen i backlinjen och på innermitten. Därifrån vinner de inte.
Möter erfaren coach
Ibland byter Schelin och Asllani av Blackstenius på topp. Vem av dem är det som behöver vilan?
– Yttermittfältarna. Det blir ett jävla löpande för dem.
Hur kommer Tyskland göra mot ert 4-5-1?
– Det blir jävligt lurigt. Silvia Neid är en erfaren kvinna. Lämnar hon över ansvaret till oss, eller kommer de ta kommandot som i åttondelen i VM i fjol då vi hamnade på hälarna (förlust 1–4, reds anm)?
Vad tror du?
– Jag tror att de går på åttondelsmodellen. Det blir ett liknande scenario.
Det sista Lilie Persson gör är att hålla upp en röd plupp och sätta den på mittpunkten. Den föreställde motståndaren nyss, men har fått en ny betydelse.
– Den här är viktigast. Det här är hjärtat. Sverige ska få se blod, svett och tårar.
Svenska taktiken
Uppställningen
– Sverige spelar 4–5–1. När vi är tajta och kompakta är det 25 meter emellan anfallare (ofta Blackstenius, som utgår från mittpunkten) och backarna. Det är klassiskt svenskt.
Försvarsspelet på kanten
– Vi pratar jättemycket om par. Mot Brasilien var Elin Rubensson och Lotta Schelin ett par, Jessica Samuelsson och Kosse (Asllani) ett par. Det handlar om
att exempelvis Lotta ska hjälpa till ner och dubbla så att vi blir två mot en, för man orkar inte spela en mot en i 90
eller 120 minuter. Vi vill också behålla ”Sempan” eller ”Nilla” så länge som möjligt centralt.
Innermittens försvar
– Stöter en faller de andra två ner. Men Lisa Dahlkvist får inte försvinna centralt, då får de här två (ofta Caroline Seger och Emilia Appelqvist eller Kosovare Asllani) hysteriska metrar att jobba på. Därför måste Lisa ibland hålla igen med den första intuitionen för att hålla ihop lagdelarna.
Offensiv frispark
– Vi söker olika ytor. Brasilien ställde upp väldigt högt, så det gällde att deras keeper jobbade hårt. Fyra eller fem springer härifrån, de tar lite olika löpningar. Vilka säger jag inte.
Defensiv hörna
– Vi har kombination av positionsförsvar (det som tidigare hette zonförsvar, reds. anm.) och markering. Tre står på rad och ibland har vi någon på stolpen. Det beror på vad Hedvig säger.
– Runt OS 2012 släppte vi in mycket på fasta situationer, men vi har blivit bättre. En viktig detalj är andrasituationen, att vi fredar vårt eget mål. Här ska ingen jävel komma över bron.
Omställning
– Det beror på var vi vinner boll, men Jessica får gärna slå en rak boll hit. Där tar anfallaren (ofta Stina Blackstenius) över. Och därefter säger jag inget mer. Top secret. Men bollen ska aldrig slås på vänsterkanten. Det klarar vi inte.
– Alternativet är uppspel på kroppen på den centralt så att hon kan suga in, ge tillbakaspel och så ut med bollen igen.