Wennerholm: Skulle vara bland det största in svensk friidrott

Mats Wennerholm

helskärm

Vilken fantastisk friidrottsfredag det blev.

Ett närmast unikt EM-guld på 100 meter till nittonårige Henrik Larsson i U23EM i Gävle, ett världsrekord på en engelsk mil i Monaco och ett U23EM-brons till kulstötaren Wictor Petersson.

Och så en polack som plötsligt höjer ribban för Mondo Duplantis och de andra inför VM i Doha.

Det var världsklass rakt igenom.

Men först Henrik Larssons seger på 100 meter i U23-EM.

Den var viktig för hans framtid som Sveriges nya sprinterkung.

Ibland kan det bli mer ord än handling i sprintervärlden, men Henrik Larsson har visat att han behärskar båda grenarna.

Han visade att han klarar pressen och kan vara bäst när det gäller i en gren där svenska mästerskapssegrar är lika sällsynta som en vinter utan att Leksand kvalar i hockey.

Vore en bragd

Det finns bara en svensk senior på herrsidan r som tagit en medalj på 100 meter i ett större mästerskap. Någonsin.

Det var Lennart Strandberg som tog brons vid EM i Paris 1938.

Då talar vi 81 år sedan.

Därför anser jag att det vore en bragd om Henrik Larsson blir den näste.

Jag ska inte sätta någon press på honom, ett U23-EM är en sak, även om han slog killar som är upp till två år äldre och kan kalla sig bäst i Europa i den åldersgruppen.

Men tar sig Henrik under eller hamnar kring sitt mål på tio blankt så kan det bli medalj även på stora EM.

I EM i Berlin förra sommaren vann britten Zharnel Hughes på 9,95, som då var nytt mästerskapsrekord. Hans landsman Reece Prescod var tvåa på 9,96 och Turkiets Jak Ali Harvey trea på 10,01 i den bästa mästerskapsfinal som någonsin sprungits på 100 meter i ett EM.

Men det säger något om nivån.

Vore bland det största

Jag tror inte det är omöjligt att Henrik når dit, men steget är långt.

Hundradelarna blir svårare och svårare att plocka ju närmare 10.00 han kommer.

Och talar vi OS och VM så…nej.

Jag är ingen drömmare.

Men en svensk under tio blankt vore bland det största som har hänt i svensk friidrott. 

Någonsin.

Det känns plötsligt inte lika långt borta.

Mondo Duplantis är 19 år även han, men är redan etablerad i världstoppen.

Han tog ett betydligt större EM-guld redan som 18-åring och tillhör guldfavoriterna inför VM i Doha i höst.

Men en 26-årig polsk jätte har plötsligt rubbat cirklarna.

Piotr Lisek, 194 centimeter lång och 85 kilo tung, har vunnit två raka Diamond League-tävlingar nu och svingat sig över drömgränsen sex meter båda gångerna med 6,01 och nu 6,02.

Mondo, Sam Kendricks, Renaud Lavillenie och de andra förhandsfavoriterna har bara fått stå och se på.

Världsklass varje gång

Men det har också gjort det manliga stavhoppet till en av friidrottens hetaste grenar.

Det är världsklass varje gång.

Jag kan knappt vänta till VM.

Alla vet ju vad Mondo kan ställa till med i en mästerskapsfinal. I alla fall alla som såg honom ta EM-guldet i Berlin förra sommaren. Då hoppade han 6,05. Det krävs nog något liknande för att vinna VM-guld. Om inte mer.

Apropå världsklass.

Nederländskan Sifan Hassans världsrekord på en engelsk mil i Monaco var underbart att se.

Vilken glädje, vilken kraft i löpningen i en långspurt som varade i 800 meter.

Det är ovanligt se någon bli så glad som Sifan Hassan i dessa tider, men hon kanske var den som var mest förvånad över rekordet efter den långsamma öppningen.

Vad ska det då inte bli när det går undan redan från början?

Erika Kinsey är inne i en svacka just nu, efter sitt hektiska tävlingschema och långa resande.

I Monaco rev hon ut sig redan på 1,90 och stannade på 1,85 som hon tog i första.

Erika blev delad jumbo i den här tävlingen, men har varit klar för Diamond League-finalen sedan länge.

Men det ska bli kul att se henne hoppa längd i Varberg på måndag.

Botswanas Nijel Amos stod också för en världsprestation när han vann 800 meter på 1:41.89. Världens bästa tid i år och ”bara” 98 hundradelar från David Rudishas världsrekord på 1:40.91.

Men det drunknade lite i Sifan Hassans världsrekord.