Alfelt: UFC är ett allt hetare helvete
LAS VEGAS. Ursäkta, men sa jag adjö när jag kom?
Landar i San Francisco, ung japanska stöter oupphörligt, flyger vidare till Las Vegas desperately seeking The Mauler, får kontakt, teamet på väg till Los Angeles, alla hyrbilar är uthyrda, förbannade helger, flygen har flugit, en arbetsdag åt helvete.
Men är det inte egentligen UFC:s allt hetare helvete jag hamnat i?
Utan kontakt finns inga intervjuer att göra så jag sätter mig på en italiensk restaurang inne på New York New York och avnjuter en penne alla vodka i larmet från banditernas oupphörliga blinkande och plingande. På Twitter lägger UFC-presidenten Dana White ut en snutt där han i lätt förtäckta ordalag mästrar Alexander ”The Mauler” Gustafsson för svenskens anklagelser mot Jon Jones.
”Du är en jävla clown! Alla vet att du är van att ta sprutor. Inget nytt där. De enda som skyddar dig är Dana White och Jeff Novitzky (ifrågasatt dopningsexpert för UFC)”, twittrade Alex efter att UFC 232 blixtflyttats från Las Vegas till Los Angeles på grund av att Jones än en gång testat positivt för anabola steroider.
”Varenda expert på hela fucking jorden säger att han (Jon Jones) inte har gjort något fel”, säger Dana White i sin Twitter-video till Alexander men vad jag vet har ingen utomstående expert överhuvudtaget uttalat sig om Jones senaste testresultat.
Mängden turinabol är så försvinnande liten att den inte ska kunna ha haft någon som helst
prestationshöjande effekt överhuvudtaget för The Bones, men samtidigt hävdar White att Jones genomgått åtta drogtester de senaste sex månaderna och bara den senaste har gett utslag för en restmängd i kroppen efter dopningen som den amerikanske superstjärnan varit avstängd för i 15 månader för.
Efter sju rena tester dyker alltså plötsligt en pytte-pytte-liten restmängd upp efter ett missbruk som ligger ungefär ett och ett halvt år tillbaka i tiden. Jag är ingen forskare och kan absolut inte hävda varken att det är möjligt eller omöjligt men jag kan fundera om hur länge dopning verkar.
Brist på fair play
Om det tar år för kroppen att göra sig helt ren från insprutat fusk är väl risken att doparen har väldigt stor nytta av den styrkeförbättring han på konstgjord väg tillfört sin kropp under betydligt längre tid än vi normalt tror.
Dopar man sig för att i vinstsyfte springa några hundradelar snabbare är det en beklagansvärd brist på fair play. Dopar man sig i kampsport är det mordförsök.
UFC:s flytt till Los Angeles i stället för att ställa in matchen är nonchalant mot sportens fans. Det viktiga för UFC är pay per view-sändningen. Femtio miljoner minus på publikintäkterna har organisationen inget problem att ta men det innebär ett betydligt större och allvarligare minus i goodwill. Fans som planerat en kombination med den så hett efterlängtade returmatchen och en nyårshelg i Sin City får nu antingen skippa det eller pröjsa ännu mer än de många tusen de redan kalkylerat med.
Få organisationer kan agera som UFC och flytta ett stort event med bara sex dagars varsel.
UFC kan göra det i kraft av sin monopolstatus men ett monopol hotas alltid av de nedtryckta.
NBA, som senare döptes om till World Boxing Association, WBA, var länge organisationen som enväldigt styrde världens toppboxning med ensamrätt att utropa världsmästare. En bedrövlig tid som väldigt många fortfarande har förvånansvärt svårt för att genomskåda. Eftersom NBA/WBA krävde stora pengar av de som ville utmana om världsmästartitlarna möttes sällan världens bästa boxare i VM-matcher. Nostalgin över Ingo-tiden med bara åtta världsmästare är okunnighet och inget annat.
Boxningssporten revolterade mot den inskränkta överheten och självklart var varje ny
organisation tvungen att kalla sina nya mästare för världsmästare för annars uppnådde man ju ingenting. NBA/WBA:s mästare skulle fortfarande uppfattas som världens bästa i kraft av en urvattnad men fortfarande oomstridd titel. Därför har vi i dag fler världsmästare än vi vill ha i boxningen men i dag möts åtminstone alla de bästa någon gång. Vilket man inte gjorde förr.
Svårt att hantera makten
De bästa möts även i UFC som aldrig tvekar om att tussa ihop stjärnor mot varandra eftersom man vet att nya duktiga slagskämpar ständigt kommer att dyka upp, men det är svårt att hantera makt utan att bli maktfullkomlig. Allt fler mindre MMA-organisationer ligger beredda i startgroparna för att hugga på minsta lilla misstag som miljardindustrin UFC begår.
Vi kommer att få se attacker med överköp av de bästa fighterna för att skapa hål i de nu
heltäckande murarna. När Khabib Nurmagomedov och Conor McGregor säger nej tack till 135 miljoner var för att mötas igen gör de det för att de vet sitt marknadsvärde i den del av idrotten som är arenateater och underhållning betydligt mer än sport.
För UFC är deras lönekrav ett dilemma. Dels vill man kunna visa upp de bästa, de man drar in de största pengarna på, dels har man en mängd mindre intressanta fighters att avlöna för att fylla ut galor över hela världen med. Fighters det är viktigt för organisationen att hålla nere lönekostnaderna för.
Det är där utmaningen ligger för Dana White och hans styrelsemedlemmar framöver. Att kunna gasa och bromsa samtidigt. Jag blir förvånad om de lyckas hålla borta en boxningsutveckling särskilt många år till.
Japanskan?
Visste att du skulle fråga.
I halvdvala efter en evighetslång flygresa reagerade hon aldrig för att jag och resten framför henne stannade upp i evighetskön till immigrationskontrollen. Jag stannade och hon stötte in i mig bakifrån. Gång på gång i en knapp timme.
Om det hade varit omvänt. Att jag med ett zombieliknande ansiktsuttryck stött mitt skrev mot hennes bakdel ett femtital gånger hade jag kanske passerat kontrollen betydligt snabbare.
Med händerna på ryggen iförd handbojor.
Matchen avgörs natten till söndag (start cirka 05.00) och sänds på Viaplay.