Wennerholm: Ett nytt svenskt friidrottsunder är på gång

avMats Wennerholm

Vilken superlördag det blev för svensk friidrott.

Två svenska rekord inom loppet av några minuter.

Världsettan Daniel Ståhl med sina 71,86 i diskus och framtidshoppet Tilde Johansson, 18, med tangerade juniorrekordet 6,72 i längd.

Det ÄR ett nytt svenskt friidrottsunder på gång.

Jag kan inte ens påstå att jag är förvånad.

Jag tror Ståhls 71,86 kommer att vara slaget och bortglömt redan innan den här friidrottssommaren är över.

Han kan kasta längre än så.

Det är inte många som har som uttalat mål att sätta nytt världsrekord, men det är vad både Daniel Ståhl och hans tränare Vesteinn Hafsteinsson siktar på.

Och av en enda anledning.

De vet att det är möjligt.

Jürgen Schults 74,08 är den en av två världsrekordrester från den gamla dopade östtiden på herrsidan och har stått sig i 33 år nu.

Det är på tiden att det ryker.

Den dag Daniel får på det perfekta kastet och vindarna blåser som de ska, då kan det komma när som helst och var som helst. Hans 71,86 i Bottnaryd gör också att han har ett snitt på en bit över 70 meter i de sex tävlingar han fullföljt den här säsongen.

Det är en nivå ingen annan kastare är i närheten av.

Foto: Åke Ruus
Daniel Ståhl.

Kan bli en ny Klüft

Och bara några minuter innan Ståhls rekordkast kom hade 18-åriga Tilde Johansson redan tangerat dagens första svenskar rekord.

Erica Johanssons svenska juniorrekord på 6,72, som hon varit ensam om sedan 1992.

Tilde Johansson är en av de största talanger svensk friidrott fått fram, men är duktig i så mycket att det återstår att se var hon landar till slut.

Hon är uppenbarligen sugen på att följa i Carolina Klüfts mångkampsspår och tränade mångkamp hela vintern.

Ingen vet hur bra Carro blivit om hon satsat på en individuell gren fullt ut, men längd var hennes bästa där hon fortfarande är Sverigetvåa genom tiderna med sina 6,97.

Tilde debuterade på ett seniormästerskap i vintras, då hon sprang 60 häck på inomhus-EM i Glasgow i början av mars.

Då hade hon redan tagit SM-guld i sin första mångkamp någonsin inomhus, då hon vann femkampen överlägset i Uppsala i början av februari.

Så ingen vet ännu vad hennes karriär ska ta vägen.

Foto: BILDBYRÅN
Tilde Johansson.

Två klara VM-guldfavoriter

Men det här var två svenska rekord som bara understryker att svensk friidrott är på väg in i en ny storhetsperiod, liknande den i början av 2000-talet.

Då häpnade omvärlden över ett svenskt friidrottsunder som gav två VM-guld och totalt fem medaljer i Paris 2003 och tre OS-guld i Aten året efter.

Där i Aten kom höjdpunkten på den epoken, då Carolina Klüft, Stefan Holm och Christian Olsson åkte hem med varsitt OS-guld runt halsen.

Det blev två nya VM-guld i Helsingfors 2005 också, genom Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft.

Men efter Carros sista VM-guld i Osaka 2007 var undrens tid förbi.

På de fem VM som avgjorts sedan dess har det blivit totalt två medaljer och Abeba Aregawis VM-guld på 1500 meter i Moskva 2013 går knappt att räkna med tanke på omständigheterna kring hennes rekordkorta svenska karriär.

Och i OS har det gått ännu sämre. Inte en medalj i vare sig Peking, London eller Rio.

Och den totala insatsen i Rio senast var en av Sveriges sämsta i ett OS någonsin.

Nu har Sverige plötsligt två klara guldfavoriter inför VM i Doha i höst.

Daniel Ståhl i diskus och Mondo Duplantis i stavhopp.

Dessutom har Angelica Bengtsson höjt sig en nivå i stavhopp, en 22 -årig Thobias Montler har fått  stora genombrott i längd (även om han tyvärr är skadad just nu) och det finns ett gäng unga talanger på väg upp.

Erika Kinsey har också höjt ribban i damernas höjd och stått på pallen varje gång i de tre Diamond League-tävlingar hon gjort.

Framgång föder framgång och jag vill nog påstå att självförtroendet aldrig varit så stort i en svensk VM-trupp som den som åker till Doha.

ARTIKELN HANDLAR OM

Friidrott