Friidrotten skriker efter ett nytt affischnamn

Usain Bolt tackade för sig i London förra året.

LONDON. Jag sitter på Londons Olympiastadion och letar efter en ny Usain Bolt.

Jamaicas superstjärna som avslutade karriären på samma arena under VM i fjol och som fick alla att undra:

Vem skulle ta över som friidrottens affischnamn?

Svaret så här långt.

Ingen – ingen är ens i närheten.

Det tomrum som Usain Bolt har lämnat efter sig är monumentalt.

Omöjligt att fylla.

Då talar jag internationellt.

På hemmaplan kan vi glädja oss åt en ny superstjärna i stav i Armand Duplantis och i Norge är det friidrottsfeber igen med bröderna Ingebrigtsen som nya folkhjältar. Det är Northug-klass på uppmärksamheten, framför allt för minstingen Jakob, 17.

Men någon ny sprintkung har inte visat upp sig för världen.

Jamaica har kollapsat helt på herrsidan efter Bolts avsked och Yohan Blake, som skulle vara The next one, är mil från de 9,69 han en gång sprang på.

Hans 9,95 här i London räcker inte långt.

Blake har aldrig lyckats kliva fram ur Bolts skugga.

Och regerande världsmästaren Justin Gatlin har inte varit under tio sekunder den här säsongen med 10,03 som bäst.

USA:s Noah Lyles toppar med 9,88, men det räcker knappast för att skapa någon sprintfeber.

Ingen fick publiken att lyfta

Jamaicas boom som sprintnation verkar över på herrsidan.

Det är damerna som stormar fram.

Som 16-åriga Briana Williams som tog dubbla JVM-guld på 200 meter i Tammerfors förra veckan.

Men här i London var det ingen som fick publiken att lyfta den här första dagen.

Det är ju inte bara Bolt som slutat.

Armand Duplantis kan bli en fixstjärna.

Stora hemmafavoriten Mo Farah är också borta från löparbanorna och satsar på maraton numera.

Friidrotten skriker efter ett affischnamn just nu. Sporten behöver ett lyft och lite medvind.

Själv hoppas jag att Armand Duplantis kan växa till en fixstjärna, men då måste han nå samma höjder som Sergej Bubka gjorde en gång.

Det är långt ifrån omöjligt.

Startfältet höll VM-klass

Det är bara att se vad som hänt på det knappa år sedan jag såg honom VM-debutera här i London för ett knappt år sedan.

Då gick han in på 5,50, tog i första, men rev ute sig på nästan höjd 5,65 och blev besviken nia i sin VM-premiär.

Nu tog han 5,86 och blev trea i ett startfält som höll VM-klass, precis en vecka efter JVM-guldet i Tammerfors.

Det vara bara fransmannen Renaud Lavillenie och amerikanen Sam Kendricks som lyckades slå svensken, världens två bästa stavhoppare de senaste åren.

Men jag tror att båda två undrar vad som ska hända de närmaste åren med tanke på vad som redan hänt i Mondos unga liv.

Frågan är inte om han skriver i sig i sexmetersklubben, utan när.

För de övriga svenskarna gick det tyngre.

EM-klare Melker Svärd Jacobsson rev ut sig på 5,61, stannade på 5,46 och blev nia av tio startande.

I damernas längd gjorde Khaddi Sagnia sin första Diamond League-tävling för säsongen. Hon tangerade sitt årsbästa med ett hopp på 6,58 och blev sjua.

Helt okej och ett bra besked inför EM om knappa tre veckor.

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.