Fortsatt tungt för Lindh: ”Inte orolig”

avMats Wennerholm

Foto: MARIUS SIMENSEN / BILDBYRÅN NORWAY

OSLO. Lovisa Lindh har haft det tungt efter den stressfraktur som stoppade henne från VM i London 2017.

Nästan två år senare håller hon fortfarande på att försöka ta in tiden hon förlorat.

– Men jag känner mig så mycket bättre nu än förra året. Det har varit för mycket stolpe ut, säger en blodig Lovisa efter ett stökigt lopp på Bislett.

Klockan stannade på 2:03.08 när Lovisa tog sig i mål som femma.

Det blev inte samma succé som 2016, när hon satte personligt rekord med 2:00.51 på samma Bislett eller när hon sprängde drömgränsen två minuter på samma banor ett år senare.

”Älskar verkligen Bislett”

Då stannade klockan på 1:59.23 vilket fortfarande är det näst snabbade hon sprungit på 800 meter.

– Ja, jag vet, säger hon med eftertryck.

– Jag älskar verkligen att komma tillbaka hit till Bislett. Kroppen känns sjukt bra och taktiken var att springa offensivt. Men det var tolv tjejer i loppet med ungefär samma pers. Det var extremt tight och det är bara frustrerande.

– Jag hade mycket krafter, men blev instängd och kom ingen vart. Det är små marginaler mellan 2,03 och två blankt.

Det är kvalgränsen 2:00.60 hon jagar just nu. Den som ger en VM-biljett.

– Men jag känner mig varken orolig eller stressad. Det är fortfarande tidigt på säsongen och ibland behöver man några lopp för att komma in i det. I fjol var det något helt annat. Då var det något som fattades i varje lopp. Nu känner jag att jag är på samma nivå som för två år sedan rent fysiskt.

Sommaren efter rekordloppet här på Bislett för två år sedan fortsatte i samma rasande tempo. Lovisa satte ett svenskt rekord, 1:58.77, vid Diamond League-galan i schweiziska Lausanne.

Mödosam väg tillbaka

Men hon hann bara med ett lopp till den sommaren.

Sedan kom skadan. Den stressfraktur i ena foten som gjorde att hon missade VM i London.

Och den mödosamma vägen tillbaka till strålkastarljuset håller fortfarande på.

Nästan två år senare.

I fjol sprang hon 2:01.85 som snabbast.

– Men jag är inte orolig som sagt. Jag tävlar i Sollentuna redan på tisdag och ska även tillbaka till Lausanne och tävla. Snart lossnar det.

Hon vill inte missa ett VM till.

ARTIKELN HANDLAR OM