Wennerholm: Spelarkvaliten är lägre än på länge
VÄXJÖ. Jag måste säga att SM-finalen mellan Skellefteå och Växjö har varit oväntat underhållande så här långt.
Men det är långt ifrån den bästa SM-final som spelats.
Och risken är att inte en enda spelare ur de båda finallagen finns med i VM-truppen till Prag.
I så fall ger jag Pär Mårts rätt.
Ingen har hittills visat att de platsar.
Jag älskar verkligen den här finalserien.
Tät, intensiv, tempofylld hockey och en del landslagsspelare på isen. Men då talar jag Martin Sevc och tjeckiska landslaget och Janne Pesonen och det finska.
Men hur många spelare i de här två finallagen platsar i en svensk VM-trupp? En, två, tre – ingen? Ingen, säger jag.
Jag pratade med Pär Mårts efter förlusten mot Tjeckien på fredagskvällen och han kunde inte heller plocka ut någon given VM-spelare från de här två finallagen. Jag hittar inte heller någon och det närmaste jag kommer är Skellefteås back Niclas Burström och forward Patrik Zackrisson. De kan möjligen få en plats, men bara om det blir en lucka när NHL-hoppet är ute.
Sedan kan man fråga sig om det är ett svaghetstecken eller en styrka att en 18-årig junior toppar slutspelets poängliga. Och missförstå mig inte nu.
Axel får inte Detroit att hoppa
Jag tycker det är enormt roligt att svenska juniorer får chansen och sticker ut. Men det är utan tvekan ett svaghetstecken att en 18-åring kan dominera som Axel Holmström har gjort poängmässigt i det här slutspelet.
Det är ingen Peter Forsberg vi pratar om. Ingen Mats Sundin.
Holmström är en jättetalang som kan bli en storspelare i NHL någon gång i framtiden. Men hans siffror i slutspelet har inte fått Detroit att hoppa jämfota och skicka en enkel biljett till Joe Louis Arena. Detroits svenska scout Håkan Andersson har redan deklarerat att det är 100 procent säkert att Holmström blir kvar i Skellefteå även nästa säsong.
Och som en jämförelse: Peter Forsberg var på väg att bli 21 när han dominerade finalserien mot Malmö 1994.
Och Mats Sundin platsade inte ens i Djurgården när säsongen 1989–90 startade, trots att han blivit historisk samma sommar som den förste europé att gå som nummer ett i NHL-draften. Världens bästa 19-åring fick inleda säsongen i Nacka och division 1.
Inga VM-spelare – en unik säsong
Konkurrensen är inte som förr i SHL och alla svenskar med landslagskvaliteter spelar numera i NHL, KHL eller i Schweiz. Spelare har blivit en av svensk hockeys största exportvaror. Det är därför Växjö ser ut som de gör och det är därför det är andra nationaliteter som dominerar i SHL och slutspelet.
Skellefteå är ett unikum som klarar sig med så många egna produkter och unga spelare, även om de kryddat laget med några av säsongens dyraste nyförvärv. Men det hindrar inte att det här kan bli en ganska unik säsong, utan en enda svensk från finallagen i VM-truppen.
Nu bryr sig inte fansen om kvaliteten på hockeyn så mycket som vi ibland inbillar oss.
Jag ser det inte som något problem eller hot mot framtida publikintresse. Allsvenskan i fotboll är ett levande exempel på det.
Och i ett slutspel i ishockey handlar det om klubbmärke och känslor, mer än vilka som fyller ut tröjorna. Alla rycks med.
För mig är det samma sak och i dag kan Växjö skriva ett stycke historia om de vinner hemma i Vida Arena. Finalseriens första hemmaseger och de har 3–1 i matcher.
Inget finallag har någonsin vänt 1–3 i matcher, sedan bäst av sju inleddes på allvar för tolv år sedan och inte heller 2001 som var ett testår.
Vinner Växjö i kväll är jag säker på att de skriver historia och tar klubbens första SM-guld.
Det är nu det avgörs.