JVM-guld? Glöm det – redan nu

Nordamerika och ryssarna är mentalt starkare

Unika. Peter Sundström, Roger Hägglund, Peter Andersson och Patrik Sundström jublar efter Sveriges hittills enda JVM-guldmedalj som kom 1981.

Junior-VM startar om bara tolv dagar och förväntningarna växer på de svenska Småkronorna.

Men glöm JVM-guld redan nu.

Det är dags att dra i handbromsen.

För skulle Småkronorna vinna JVM är det en bragd i klass med Tre Kronors dubbla guld förra säsongen.

Jag har följt tre JVM tidigare.

Bland annat det i Gävle och Stockholm 1993, när Sverige var storfavoriter.

Peter Forsberg, Markus Näslund och Niklas Sundström bildade JVM:s bästa kedja genom tiderna och de gjorde 69 poäng tillsammans på sju matcher – 30 mål och 39 assist.

Det är fortfarande överlägset JVM-rekord för en kedja (tvåa är för övrigt Finlands superkedja med Esa Keskinen, Mikko Mäkelä och Esa Tikkanen som gjorde 52 poäng 1985).

Men inte ens den gången vann Sverige.

Det gällde att vinna en match – den mot Kanada – men då fick Foppa & Co stryk med 4–5. De dominerade matchen, men Kanada satte sina chanser.

Storstryk av USA

Det var samma visa året efter.

Sverige blev tvåa igen i Ostrava i Tjeckien, där backen Kenny Jönsson kom med i All Star Team för andra året i rad.

Det senaste JVM jag följde på plats var i Umeå/Skellefteå.

Då var det också en väldig hausse med tvillingbröderna Henrik och Daniel Sedin som de stora stjärnorna. Men svenskarna slutade femma, efter att ha fått storstryk av USA i kvarten med

1–5.

Sanningen är att Småkronorna inte är på samma nivå som kanadensare, ryssar och amerikaner i junior­åldern.

Då talar jag inte rent tekniskt och fysiskt – där är vi ikapp.

Det är rent mentalt det brister.

I Kanada, Ryssland och USA är juniorserierna betydligt tuffare och elitsatsningen kommer mycket tidigare än här hemma.

I Kanada flyttar juniorspelarna hem­i­från redan när de är sexton år, eftersom de kanadensiska juniorligorna drivs efter samma system som NHL.

Spelarna draftas redan i pojkåren och det finns ingen uppdelning i b- och a-juniorer som här hemma.

Det gör att de sextonåringar som kommer in härdas tidigt, både mentalt och psykiskt.

Nu har Sverige en storstjärna i Nicklas Bäckström.

Och för första gången på länge har svenskarna två riktigt bra målvakter. Både Joel Gistedt och Mattias Modig har fått stå mycket i elitserien i höst.

Men det räcker inte.

Inte mot en jätte som Kanada, eller ett USA som många har som favorit.

Bra bakåt

Kanada har fem backar och sex forwards som var med och vann JVM-guld i Vancouver förra året.

Försvarsspelet var imponerande redan då.

Då släppte kanadensarna bara in sex mål på hela VM-turneringen – ett mål i snitt per match.

Och bara ett av av baklängesmålen kom i spel fem mot fem.

Kanada är uppe i tolv raka vinster i JVM och har inte förlorat en match på de två senaste VM-turneringarna.

Senaste förlusten kom i VM-finalen mot USA 2004, då kanadensarna föll med 3–4.

Som jämförelse är det elva år sedan Sverige var i final senast.

Då blev det stryk med 1–4 mot Kanada.

Så skruva ner förväntningarna och njut i stället.

Och man vet ju aldrig.

Tre Kronor inte favoriter i vintras heller.

Varken inför OS i Turin eller VM i Riga.

Alla vet hur det slutade.

Världens bästa junior kommer inte att vara med i JVM eftersom han heter Sidney Crosby.

Crosby är ett typexempel på den tidigare utvecklingen i Kanada. Han är inne på sin andra NHL-säsong och redan en superstjärna.

Vissa menar att han redan nu är världens bästa hockeyspelare.

Och han är fortfarande nitton år gammal.

Anders Eriksson är med rätta en av de hetaste svenska backarna i NHL just nu. Han får massor av speltid i Columbus och coachen Ken Hitchcock – som sparkades från Flyers – har fått sitt nya lag att lyfta.

Fem raka segrar nu och Fredrik Norrena är den målvakt det snackas mest om i hela NHL.

Följ ämnen i artikeln