Bank: Det var bredden Charlotte Kalla föll på

Simon Bank

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2018-02-17 | Publicerad 2018-02-15

Se allt från OS i Pyeongchang på Kanal 5 och Kanal 9 eller streama på Eurosport Player.

Hon slog Marit Björgen, hon slog de gamla vanliga konkurrenterna, hon slog alla de norska toppåkarna.

Det var bredden Charlotte Kalla föll på.

Guld till Ragnhild Haga – ett glittrande diplom till den fantastiska idrottsnationen Norge.

Solen sken, vinden hade mojnat, efter många om och många men fick vi äntligen väder för vintersport i Pyeongchang.

Dagens accessoar: Solglasögon. Dagens ljud: Fågelsång.

Dagens namn: Ragnhild.

Ragnhild Mowinkel inledde med att storslalomskrälla sig till ett historiskt silver på damsidan, men när vi zoomade in mot Alpensia och skidstadion så var det väl inte Ragnhild Haga som väckte den allra största nyfikenheten på förhand.

Jag ville se Charlotte Kalla mot Marit Björgen.

Det har gått fyra år sedan det finaste av alla Kalla-lopp, den där sistasträckan i stafetten i Sotji. Inte ens en suveränt formtoppad Charlotte kan mäta sig med den sortens idrottsuppvisningar här.

Då krävdes det ett mirakel, den här gången skulle det ju räcka med en normalt superspetsig insats på hennes favoritdistans.

Den sortens lopp skulle räcka för att kunna slå den tidigt startande Björgen. Det skulle duga för att vifta bort hårdingen Heidi Weng och Ingvild Flugstad Östberg.

Svarta strålkastare

Charlotte Kalla tände sina svarta strålkastare till ögon, trampade iväg ut från stadion och högg tag i loppet direkt. Björgens satsning på tidigt startnummer gjorde varken till eller från, Weng och Östberg är fortfarande inte inne i OS, Kalla varggrinade sig uppåt och framåt och höll i åkningen bättre än alla de norska toppåkarna.

Men det är som det är med Norge. Det är inte bara oljereserver de har, de har ganska fina reserver när det kommer till vinteridrott också.

Det här var dagen då de skrev historia i de alpina backarna, och det var dagen då en längdåkningsreserv klev in från kylan.

Ragnhild Haga vann U23-VM i Liberec för fem år sedan, men 27-åringen från en stor skidfamilj Nannestad (ska inte förväxlas med Kalmar) har fått slita för att slå sig in i världens bästa landslag. När hon väl fick chansen i tremilen på Lahtis-VM i fjol gjorde hon ett kanonlopp och körde in på fjärde plats – slagen av tre norskor.

Det var en bild av Norges osannolika överlägsenhet när det gäller bredd.

I dag, i Sydkorea, fick vi en annan.

Ragnhild Haga fick ta otursförföljda Astrid Uhrenholdt Jacobsens plats i OS-spåren, men debuten i skiathlon var svag. Det här… var något annat.

Hennes första varv var bra. Hennes andra var fullkomligt fenomenalt.

Det fascinerande med skidåkning är att det ganska ofta går allra fortast för de som verkar ta i allra minst. I säsong efter säsong har Ragnhild Haga slitit för att ta sig till den här sortens uppgift – en chans på sin favoritdistans i ett OS – men när hon väl var här så såg det inte ut som att hon ens behövde anstränga sig.

Hon flöt fram, åkte lätt, elegant, avslappnat, med perfekt teknik. Lady Haga.

En norska för mycket

Björgen var inte nära den farten. Charlotte Kalla var det inte heller. Supersvenskan gjorde ett gediget, fint lopp – problemet var att en norska klev in från periferin och upp på pallen. När Haga tryckte på gaspedalen upp från stadion körde hon ifrån Kalla med tretton-fjorton sekunder på ett par kilometer. I mål var Kalla tjugo sekunder efter.

Hon gratulerades av Björgen, hon fick en kram av Haga, och vi andra fick se precis hur bred den norska skidspetsen är.

Roar Hjelmeset, landslagstränaren, erkände före det här loppet att de fått brottas med laguttagningen. Skulle de verkligen hålla Astrid Uhrenholdt Jacobsen utanför igen? Sedan fick vi se ett lopp där Björgen fick stryk, där Weng och Östberg knappt ens kom till start – och där den norska flaggan ändå vajar allra högst upp. Det säger allt om en idrottskultur som fostrar fantastiska skidåkare.

Charlotte Kalla var sansad efteråt, berömde Haga och sa att hon gjort vad hon kunnat, att hon känt sig lite sliten.

Det blev ett silver, och med ett par medaljchanser kvar i Pyeongchang är hon redan tidernas framgångsrikaste OS-svenska.

Det blev bara en norska för mycket den här gången.