Svenskt rekord av Angelica Bengtsson

Mats Wennerholm

LAUSANNE. En överlycklig Angelica Bengtsson sken som den sol som just gått ner efter rekordhoppet på 4.72 i Lausanne.

– Ja, det var så skönt. En sådan lättnad. Jag har väntat på det här länge nu, säger hon.

Hon hade jagat det svenska rekordet i fyra tävlingar i rad innan det äntligen kom i den femte.

Och då trodde hon knappt på det själv.

– Nej, när jag landade på mattan kändes det som det gått så lätt att jag verkligen undrade om ribban låg på 4.72. Jag var ju högt över.

”Nu känner jag mig fri”

Har du känt en press att ta tillbaka rekordet?

– Ja, jag har ju varit så nära flera gånger i rad, så nu känner jag mig fri när 4.72 är avklarat. Det är en väldigt skön känsla. Och så fick jag göra tre försök på 4.82 också för första gången någonsin. Och det kändes inte helt omöjligt.

Så det här rekordet lär inte överleva länge till?

– Nej, det känns inte så. Och hade de höjt med fem centimeter efter 4.72 tror jag att jag klarat det också. Mitt sista försök på 4.82 kändes bra. Och de första två minns jag faktiskt inte.

Nej, då var Angelica verkligen uppe i det blå efter rekordhoppet.

Och hon får snabbt fler chanser att hoppa ännu högre.

– Ja, jag hoppar redan i lag-SM i Helsingborg på fredagen. Det blir till att kliva upp tre på morgonen. Planet går från Geneve klockan sex på morgonen. Sedan ska jag tillbaka hit till Schweiz och tävla på måndag igen.

”Måste hoppa ännu högre på EM”

Michaela Meijers 4.71 från den 2 juli förra sommaren överlevde ett drygt år.

Då tog hon det från Angelica som hade det gamla på 4.70.

Angelica har inte varit uppe på de här höjderna sedan VM i Peking 2015, då hon hoppade 4.70 och blev VM-fyra.

– Men jag måste hoppa ännu högre på EM i Berlin om jag ska ha en chans.

Grekiskan Ekaterini Stefanidi vann tävlingen på 4.82 och ryskan Ansjelika Sidorova blev trea på samma höjd, men med fler rivningar.

Angelicas två största konkurrenter i EM.

Just nu känns de inte alls så överlägsna som innan den här tävlingen startade.