Lasse Anrell: Han stod ensam för begreppet världsklass

- en fantastisk show

BUDAPEST

Det var ju på sätt och vis en usel tävling.

Utom för en person.

Stefan Holm ensam stod för begreppet världsklass den här kvällen. Han var felfri i en tävling där allt annat blev fel. Han tog sitt tredje raka VM-guld. Det var bara att tacka för en fantastisk show.

Hela arenan höll andan när Germaine Mason låg på mattan och vred sig i plågor och knät såg ut som om några ekrar lossat.

Det var otäckt. Höjdhopp är en farlig sport. Stora delar av världseliten ägnar just nu mer tid åt operationer än åt att hoppa. Höjdhopp gör ont och det sliter.

Kajsa, Staffan, Freitag och några till är inte med just nu för att deras kroppar inte klarat den brutala sporten höjdhopp.

Staffan Strand hade kunnat delta här och klarat en medalj även i sitt skadeskjutna tillstånd. 2,25 för brons är nästan skrattretande dåligt.

Linus Thörnblad hade tagit medalj med sitt årsbästa. Jag tror han ångrade beslutet att avstå inomhussäsongen. Mason tog brons. Han blir något så ovanligt som en medaljör som får ta emot priset gipsad. Tuff sport.

Men den tänkande höjdhopparen Stefan läser numera sin kropp. Efter skadan förra året hetsade han tillbaka, det gick ut över utomhussäsongen. I år tänker han fokusera enbart på OS. Nu går han in i det ide som höjdhoppare kallar grundträning.

Magnifik hoppning

Stefans hoppning var magnifik i går. Hela han var strålande från inmarschen i arenan där han numera i kraft av sin överlägsenhet tagit täten och går några steg före alla andra. Det är en sorts markering.

De andra vet att de måste överträffa sig själva för att slå svensken. De vet att värmlänningen är obesegrad två inomhussäsonger i rad. De vet att just nu är han han ensam om att kunna hoppa på allvar på en ribba som ligger på 2,40.

Rybakov såg bra ut stundtals. Bába såg strålande ut i försöken. Men i finalen var de chanslösa.

Stefan är äldst av de riktigt bra hopparna. Han är 27 år och ålderman. Rybakov är 23, Bába är 20. Höjdhopp sliter. Det krävs en enorm teknik för att tåla sporten. Freitag, till exempel, har en teknik som nöter ner kroppen. Därför kan hans karriär vara över.

Stefans hoppning var felfri. Han tog alla höjder utan tillstymmelse till darr ända upp till 2,35. Det var mycket imponerande och påminde lite i styrkan och överlägsenheten om Cloetes hoppning i Paris, om ni minns. Hon var skoningslös då. Stefan var det nu.

Direkt skoningslös var han kanske inte när han dansade disko om ni fick se det i tv. Det var nästan en déjà vu av den gamla tiden när han juckade efter alla bra hopp.

Däremot gillade jag när han spände sina späda armmuskler a la muskelknutte mot läktaren efter segern och log en smula självironiskt. Mycket bra.

Stefan är snart större än...

Tre raka VM-guld är imponerande. Fler mästerskapsmedaljer än nån annan svensk friidrottare är också imponerande. Det är sånt som ingen kan snacka bort. Trots bristen på OS-guld. Stefan är snart större än... ja, ni vet vem. Trots världsrekordet.

Och att han försökte på 2.41 var ju lite rörande. Ni vet säkert vem som har den höjden inomhus som bästa resultat... ja, just det.

Stefan har kopplat ett slags grepp inför OS nu. Sotomayor kommer inte att vara med. Freitag antagligen inte även om hans operation nu skjutits upp på obestämd tid. Däremot pratas det om att den gamle trätobrodern Voronin är på väg tillbaka. Och varför inte Staffan Strand...

Stefan Holm säger att nu ska hans träning i första hand gå ut på att inte bli skadad. Det låter smart. Men jag tror mig veta att den är betydligt mer avancerad än så. Det finns de som säger att ingen friidrottare i hela världen tränar så hårt och målmedvetet som Stefan. Alltid hänsynslöst, oftast tjurigt, nästan alltid ensam.

Kanske är det också en förklaring till gulden.

Eller som Stefans pappa Johnny säger:

- Dom där trevliga sällskapliga människorna, dom blir det sällan nåt riktigt stort av...

Stefan har alltid fått dela på uppmärksamheten. Oftast med Christian Olssons guld. I går fick han vara ensam. Jag frågade om han njöt av det. Det visade sig att han mycket väl var medveten om problematiken.

- Äh, det blir väl bara en massa schlager-SM i tidningen...

Inte bara, Stefan. Inte bara.

Till sist: fyra världsrekord i går. Det var stort.

Och Johan Wissman är varken mer eller mindre än en sensation. Han kan ta medalj i dag. Han kan - håll andan nu - ta guld. Wissman är precis som Holm obesegrad i år. Det vi nu ser är inget annat än hur en ny svensk stjärna föds. Det är stort.

Lasse Anrell