Lefiby: Idrottshistoria – men var är kärleken, Sportkanalen?

Jonas Jerebko är på väg att skriva svensk idrottshistoria, men svensk teve är inte riktigt på tå.

I stället för ordentliga sändningar blir det stegfel. 

Mitt första basketminne är en basketmach jag egentligen inte minns, men finalen mellan USA och Sovjet i Rudi-Sedlmayer-Halle i München-OS 1972 var en sådan match det berättades om.

1991 gick Arvika Basket med Kicki Johansson i spetsen till Europacupfinal och det är fortfarande en av de största svenska basketbedrifterna genom alla tider.

Torbjörn Gehrke.

Det är mer basket på gång, vi återkommer till det strax, men först NBA-slutspelet ”där borta” som pågår för fullt.

Från Kinna till världseliten

Sportkanalen, med blandad sport från C More- och TV4-utbudet, startade våren 2018 och ersatte då den starkt dränerade kanalen TV4 Sport.

På lördagar och söndagar (söndagar någorlunda vettig svensk tid) visar de NBA.

Kinna-pajken Jonas Jerebko (Joe-nass Jeh-reb-ko, som amerikanarna säger) spelar för Golden State Warriors vilket innebär att han har en gedigen chans att bli förste svensk att vinna NBA.

Det är inte kattskit.

Det kryllar av superstjärnor

Golden State Warriors, GSW, har spelat fyra raka NBA-finaler och vunnit tre, nu möter de Houston Rockets i kvarten och det kryllar av vaggande superstjärnor med skor lika stora som blomlådor. 

Durant, Curry, Thompson, Green, Iguadala, Harden, Paul, och så vidare.

Jerebko, som har fått en del speltid i grundserien och gjort det bra, får begränsat med speltid när lagen verkligen matchar sina bästa spelare, och framför sig har han kanske historiens bästa startfemma.

Just det får Sportkanalen-tittare inte förklarat för sig, eftersom sändningar följer simpelhetspricipen.

Någon på C More och TV4 har köpt in NBA-rättigheter, men i stället för att vårda ömt och kärleksfullt så skickas den amerikanska produktionen rätt ut. 

Ingen studio som kittlar våra smaklökar och inte heller några svenska kommentatorer.

Det myckna annonserandet i amerikansk teve bildar stora slukhål i sändningarna. 

Någon uppträder med en liten hund i arenan, ljudet svajar, vi får en högst oklar nekrolog över en gammal amerikansk basketspelare som inget vet vem det är, men som uppenbarligen har gått ur tiden.

Och så cheerleaders. 

Piggt. 

Pedagogik-löst

Nya, nyfikna svenska tittare får inget understöd alls, ingen pedagogisk väg in i sporten, och det finns en enkel förklaring. 

Det anses inte vara värt besväret. 

Studio och svenskar som arbetar kostar pengar, det här ska göras så billigt som möjligt och förhoppningsvis är det några som tittar ändå.

De saliga konsumerar basket på annat vis, de köper ”pass” från ligan för ett par hundralappar i månaden, eller streamar matcherna, så från den svenska NBA-triaden är det knäpptyst.

Skönt.

Ge oss Abdi, Zahui och Eldebrink

Mer ombonade basketsändningar får vi hoppas på till sommaren, när SVT i slutet av juni visar damernas EM.

Men vi ska nog inte hoppas för mycket, för dessförinnan kommer det ett ishockey-VM som kostar skjortan.

Sverige drar till basket-EM med sin gyllene generation och spelare som Louice Halvarsson, Farhiya Abdi, Amanda Zahui och tvillingarna Eldebrink. 

Det känns som ett riktigt coolt gäng som jag vill veta mycket om innan allt drar igång.

Vilka har fattat det? 

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.