Backen som kan knäcka ACO
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-03
Dolda faran med VM-banan: Man får vara extra försiktig där
ANTHOLZ
Den är inte längst, brantast eller tuffast.
Men backen just före skjutvallen i VM är Hemligheten med Antholz.
– Man får vara extra försiktig där, säger Anna Carin Olofsson inför premiären i sprint i dag.
Bara 150 meter lång och med en stigning på blott nio-tio meter.
Men det är här många av VM-loppen kan komma att avgöras.
För backen ligger just före skjutvallen, där åkarna snabbt måste komma ner i puls för att pricka rätt.
”Tyngre än man tror”
Och den höga höjden spelar spratt.
– Den är tyngre än man tror, säger förbundskaptenen Staffan Eklund.
Han menar att ingen annan världscupbana har en lika tuff ingång till skjutvallen – på grund av den höga höjden.
– Vi åker aldrig på högre höjd än här i Antholz (1640 meter). Den här backen är hemligheten med Antholz – att klara av den så man inte går ”över” och får för hög puls.
Aco har aldrig haft några problem med att anpassa sig till hög höjd men är den första att varna för den sista backen.
– Det gäller att åka klokt och veta när man ska slå av på tempot för att pulsen inte ska rusa när det är dags för skjutning. På hög höjd blir pulsen lite annorlunda.
Trivs i VM-banan
Olofsson trivs i Antholz, det var här hon slog igenom i världseliten med sin första pallplats i januari 2005.
– Banorna här passar mig med långa åkbackar.
Eklund förtydligar:
– Banorna ser inte så tuffa ut men de blir det på grund av höjden. De långa uppförsbackarna innebär ”gammaldags skidåkning” (växel tre/ett stavtag för varje bentag) och det passar Anna Carin. Hon är stark där.
Hur är åkformen, Anna Carin?
– Han säger att den ska vara bra, så.
”Han” är naturligtvis Wolfgang Pichler – som ger lugnande besked:
– Anna Carin är i mycket bra form.
Och skjutformen?
Jodå, Aco har kört två rejäla pass i veckan och har bara haft tre bom på totalt tolv skjutningar.