Ludmila Engquist talar ut efter 23 år

Publicerad 2024-04-15

Ludmila Engquist vinner OS-guld i Atlanta 1996.

Hon lämnade landet och ville helst av allt bara bli bortglömd.

Nu kan Sportbladet avslöja att SVT snart kommer sända en stor dokumentär om Ludmila Engquist som berättar om skammen efter dopningsskandalen – och att hon skilt sig från Johan Engquist.

– Äntligen får jag göra och tänka vad jag vill, säger hon. 

Snart fyller forna friidrottaren Ludmila Engquist 60 år.

Det har gått 23 år sedan hon testades positivt för dopning under ett träningsläger i Lillehammer. I oktober 2001 avslöjade Ludmila Engquist allt för en liten skara journalister på ett hotell i Köpenhamn – och därmed var sagan Ludmila över.

I en ny dokumentär av producenten Olle Palmlöf träder nu Ludmila Engquist fram för första gången på många år efter skandalen och berättar om bobsatsningen och att det var hennes idé från första början. Hon avslöjar också att hon och hennes make Johan Engquist har skilt sig och att hon bor i Altea i Spanien.

Ludmila Engquist och Johan Engquist efter Ludmilas OS-guld på 100 meter häck i Atlanta 1996.

SVT-dokumentären ”Ludmila” är i två delar och har underrubrikerna ”Drottning av Sverige” och ”Drottningens fall”. Den följer Ludmila Engquist från livet i Ryssland och den första dopningshistorien till hennes enorma framgångar som häcklöpare och hur hon blir svensk medborgare på rekordtid.

Ludmila Enquist: ”Jag är inte ofta i Sverige”

I dokumentären får Ludmila Engquists tidigare friidrottskollegor Maria Akraka och Erica Johansson möjligheten att träffa sin gamla vän efter alla år. Ludmila Engquist dyker upp i kortklippt page och ljus polotröja. De skålar tillsammans och hon avslöjar att hon i dag är skild från Johan Engquist. 

– Jag är inte ofta i Sverige alls. Det är skilsmässa och allt. Jag har ju inte haft min familj här utan i Altea, Spanien. Han (Johan Engquist, reds. anm.) bor där, men på ganska långt avstånd.

Erica Johansson och Maria Akraka träffar Ludmila Engquist i SVT-dokumentären.

Maria Akraka frågar hur livet ser ut i Spanien i dag.

– Det är inte lätt. Jag kan säga att det är inte hemma, men det är bekvämt och komfortabelt. Det finns inget att bevisa där. 

När Ludmila Engquist får frågan om hon tänker tillbaka på när hon var så framgångsrik kommer svaret snabbt.

– Absolut inte, för då blir det jobbigt. Självklart känner jag skuld och jag har inte bearbetat det överhuvudtaget. Jag har inte pratat med någon om det.

Vännen: Johan ägde henne

I dokumentären berättar Annica Sandström, som var en av de som skulle tävla i bob med Ludmila Engquist, att Johan Engquist var krävande som tränare.

Ludmila Engquist.

– Johan hade ett otroligt stort kontrollbehov. Det var noga planerat vad vi skulle träna och göra. Han kontrollerade allt. Han styrde och ägde henne, hon hade inte egen mobil till exempel. Alla samtal gick via honom, säger Sandström som till slut hoppade av satsningen.

Friidrottaren Karin Olsson kom in sent i satsningen och berättar om tillvaron.  

– Johans kommunikation var väldigt schizofren, han kunde vara extremt vänligt inställsam när han ville ha någonting av dig. Det var lite management by fear. De jobbade utifrån att dom hade en målsättning som skulle uppnås, vi var mer tjänstemän. Jag var anställd av dem och då skulle jag också utföra det chefen bad mig om. Det var väl ingen medveten strategi från honom att bryta ner oss, men det blir så när man driver ett extremt auktoritärt ledarskap.

”Barnen är det enda jag har”

I dokumentären frågar Maria Akraka om Ludmila Engquist inte borde ta tag i sina känslor efter det som hände.

– Jo… Med separationen känner jag mig mer fri i tanken, äntligen får jag göra och tänka vad jag vill. Det är absolut ingen lätt situation men självklart känner jag mig mer fri. Det är kanske också fegt att stanna där det är bekvämt, men jag är 60 snart så jag väljer det bekvämaste sättet att leva. 

– Mina barn bor också där och dem är de enda jag har. Jag har ingen annan, i hela världen har jag bara de två.

Ludmila Engquist i nya SVT-dokumentären ”Ludmila”.

Ludmila Engquist berättar att bobsatsningen som har ifrågasatts av många faktiskt var hennes idé.

– Det var min idé, men inte på grund av att jag gärna ville åka bob. Det var att jag inte hade bearbetat min depression när jag slutade. Jag slutade inte springa på grund av att jag var klar utan att hälsenan inte fungerade längre. Då mådde jag fruktansvärt dåligt. Då kom det en möjlighet med boben att bli upptagen i någon plan och satsning.

”Låtsades som att de var ihop”

Olle Palmlöf är som sagt producent för dokumentären och berättar att det efter Ludmilas Engquists skilsmässa från Johan inte var svårt att få henne att ställa upp.

– Nu när hon inte är tillsammans med Johan längre så var det inte det. Vi ställde frågor via ett ombud som känner henne lite och då sa hon att det var lugnt. Men först hade vi fått ett totalnej. Jag försökte ett halvår tidigare och då svarade Johan jättesurt på mejlet och skrev att de tackar nej till allting. Då låtsades han uppenbarligen att de var ihop fortfarande, men det har varit slut i flera år. 

– När vi träffade Ludmila sa hon att hon aldrig hade fått ställa upp om hon hade varit tillsammans med Johan, men att hon bestämmer själv nu.

Hur var arbetet med dokumentären?

– Det har varit väldigt kul och intressant och jag är nästan förvånad över att nästan ingen tackade nej till att ställa upp. Alla minns det här som en intressant historia och en stor del av svensk idrott. Sedan också att hon bara försvann. Det är kanske svensk idrotts största mysterium. Hon gick ju också från älskad svenska till dopad ryska. 

Hur var hon?

– Hon var som jag trodde, väldigt rysk och ganska krass humor. Det märks att hon är uppväxt med gammal karg sovjetisk humor.

Johan Engquist har avböjt att medverka i dokumentären. Sportbladet har även sökt honom för en kommentar.

Ludmila Engquist vann OS-guld i Atlanta 1996 på 100 meter häck och har två VM-guld på distansen. Hon fick ta emot Svenska dagbladets bragdmedalj 1997 och vann Jerringpriset både 1996 och 1999.

I september kommer det också en bok om Ludmilla Engquist skriven av författarna Henrik Johnsson och Johar Bendjelloul.

– Det är den märkligaste och mäktigaste historia jag har sprungit på, säger Henrik Johnsson till TT.

Dokumentären ”Ludmila” har premiär på SVT och SVT Play 28 april. 

Följ ämnen i artikeln