Sökes: Nya stjärnor
Wennerholm: Jag saknar svenska rookies som kan kliva rakt in i NHL och dominera
JÖNKÖPING. Landslagshockeyn drar igång för säsongen.
Men var är de kommande världsstjärnorna?
Jag hittar inga.
Låt mig först förklara vad jag menar.
Sverige har massor av talanger som sakta kan klättra mot toppen med hård träning och envishet.
Men de där superspelarna är svårare att hitta.
De som kan kliva rakt in i NHL och dominera från första skridskoskäret.
Som Peter Forsberg, Mats Sundin, Nicklas Lidström eller Daniel Alfredsson.
Henrik Lundqvist och Henrik Zetterberg är de senaste vi kan räkna till den kategorin.
Sen då?
Jag hade stora förhoppningar på Nicklas Bäckström och hoppet lever väl fortfarande.
Men han är klart frånseglad av rookies som Patrick Kane och Jonathan Toews i inledningen av NHL-säsongen.
Av fem svenska NHL-debutanter den här säsongen har bara två varit helt ordinarie.
Det är ”Bäckis” och tidigare Modo-backen Tobias Enström i Atlanta.
Strålman har hamnat helt omvänt Enström är väl den stora överraskningen som tagit för sig ordentligt, får massor av istid och fortfarande ligger på plus i plus/minusstatistiken trots att han spelar i ett lag som öppnat svagt.
Hyllade Anton Strålman har hamnat i den omvända situationen.
Han har inte lyckats ta en ordinarie plats i Toronto och fått knapert med istid de gånger han fått chansen.
Strålman som var hyllad talang i Bengt-Åkes VM-lag i Moskva i våras. Då fanns det vissa som påstod att elitserien var lika bra som NHL, att våra hemvävda elitseriespelare var minst lika bra som Kanadas VM-trupp, som bestod av NHL:s medelklass.
Men VM-semifinalen mot Kanada tog snabbt död på den skendebatten.
Svenskarna var chanslösa. NHL är världens bästa hockeyliga. Punkt slut.
Därför är inte jag särskilt förvånad att många svenskar har svårt att slå sig in i NHL.
Speciellt de som åkt över de senaste åren.
När Karjala Cup startar mot Ryssland i kväll har förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson två historiska utmaningar framför sig.
Historiens första VM-turnering i Kanada och två år senare OS i Vancouver. Bara att de spelas i Kanada garanterar hockeyfeber. Två turneringar som kommer att spelas på liten rink och där Tre Kronors chanser helt kommer att styras av de stjärnor Sverige har i NHL.
Det går inte att åka till Quebec i vår med ett lag som det i Moskva senast. Då var Alexander Steen enda NHL-spelaren i truppen.
Nej, här krävs både tur i Stanley Cup-slutspelet och övertalningsförmåga.
Jag är inte direkt orolig – än.
Sveriges gyllene generation verkar vägra att pensionera sig.
Sudden, Lidas och Foppa med till OS?
Jag blir inte ens förvånad om Sverige kommer till OS i Vancouver med veteraner som Mats Sundin, 39, Nicklas Lidström, 40 eller Daniel Alfredsson, 37.
Det är så gamla de kommer att vara 2010.
Eller Peter Forsberg med en ny fot.
Han kommer inte ens ha hunnit fylla 37 då det är dags för OS.
Och bakom dem finns en mellangeneration med två lysande stjärnor i Henrik Zetterberg och Henrik Lundqvist. Plus Henrik och Daniel Sedin och stabila, men underskattade backen Henrik Tallinder.
”Henrik”-generationen.
Jag vill absolut inte nedvärdera Karjala Cup och övriga turneringar i Euro Hockey Tour.
Men det är bara träningsturneringar inför VM.
Den tid och möjlighet som Bengt-Åke har att bygga upp en stomme och testa nya spelare.
Det är vad de ska användas till också, även om målet alltid är att vinna.
Bengt-Åke jobbar också smartare än sina föregångare.
Han tar reda på vilka som behöver vila eller av andra skäl vill stanna hemma – innan han tar ut laget. Då slipper han den eviga nej tack till landslaget-debatten.
Det ska ändå bli kul att se de nya ansiktena i Tre Kronor. Södertäljes Jhonas Enroth och Linus Videll.
Drömscenariot i VM:
Mats Sundin som svensk lagkapten.
Toronto får svårt att ens ta sig till slutspel och gör de det överlever de aldrig första slutspelsomgången.
Ett perfekt tillfälle för Sudden att återvända till den stad och den arena där allting började.