Thorén: Delad glädje och lättnad efter en traumatisk vinter
Efter en vinter med guldtörst i de mer traditionella skidgrenarna levererade Sveriges skicrossåkare.
Dubbla VM-guld.
Delad glädje och lättnad efter en traumatisk vinter.
Det finns dagar då medaljer betyder mer än ära och framgång.
Lördagen var en sådan dag.
Det har inte gått så bra för svensk skidsport i år. Eller hur?
Nej, det har ju inte det om vi syftar på de traditionella svenska skidgrenarna som längd och alpint.
Två världsmästerskap, inga guld, få medaljer.
Men om vi vidgar våra ibland trånga skidsyn ser vi, vilket Sportbladets förre krönikör Lars Sandlin lyft på sociala medier i veckan, en större och sannare bild.
Skidorienteringen har grävt guld på VM. X-games var en framgång med freestyleåkarna Henrik Harlaut, skidor, och Sven Thorgren, snowboard, i förarsätet.
Och nu dubbla guld i skicross, genom Sandra Näslund och Victor Öhlin Norberg.
Vinterns mest känslosamma
Gulden är vinterns mest känslosamma medaljer.
Vilken inre bild, vilka demoner och utmaningar Victor Öhling Norberg åkte till Sierra Nevada med vet bara han själv.
Men vi vågar slår fast att han får vända hem till sin älskade Anna Holmlunds sjuksäng, trycka hennes hand och berätta om den fantastiska, galna dagen som han fick uppleva i den sport som förenat dem båda.
Den tragiska olyckan som drabbade sportens stora stjärna Anna Holmlund före jul har inte lämnat någon oberörd.
Skicrossens tränare och sportchefen Joar Båtelson har varit öppna med hur Anna Holmlunds tillstånd utvecklats. Inom landslaget har diskussionen funnits närvarande och det har varit ett sätt att bearbeta, att gå vidare men inte glömma. Öppenheten har bjudit in oss andra att känna och ha medkänsla.
När Victor Öhling Norberg vann var det svårt att inte tänka på Anna Holmlund, en av Sveriges starka och professionella idrottskvinnor.
Att Victor Öhling Norberg lyckats resa sig trots det mentala bagage som olyckan och ovissheten innebär var beundransvärt. Hur han lyckades samla en sargad kropp och sårad själ för att bli i tillräckligt god fysisk och mental status för att leverera på världsnivå är svårt att förstå. Kanske vi inte ens behöver göra det.
Livets öden går sällan att förklara.
När han sträckte på sig för första gången efter sin timeout från backarna smällde ryggen.
Ingenting att förlora
När han gjorde det igen fanns det inga spärrar, inga hinder i vägen för honom och en stund av sann, ärlig lycka.
I finalen åkte han som den enda som inte hade något att förlora.
Det hade han inte heller.
När Filip Flisar gjorde ett litet misstag gled "VÖN" smart förbi både honom och Jamie Prebble. Avslappnat och skickligt.
Guldgreppet behöll han stadigt hela vägen in i mål.
Där hade Sandra Näslund landat en stund före honom. Den unga svenskan agerade moget i sin första VM-final.
Hon tog taktpinnen från start till mål och säkrade Sveriges första VM-guld i skicross.
Nästa år väntar OS i Sydkorea.
Det är klart att båda guldmedaljörerna kan vara med och slåss om pallen även där.
Framgången i VM blev en värdefull merit, en dörröppnare mot fortsatta segrar.
Men en dag som denna var det så mycket mer än två guld.