Storklubbarna startar föreningar i Sverige

Uppdaterad 2019-11-20 | Publicerad 2019-11-19

  • Det sker just nu en en professionalisering av svensk ungdomsfotboll med utländska storlag, barnstjärnor som annonsplank och agenter som skuggar planerna med pengar för ögonen.
  • Men vem är idrotten till för när barnen förvandlas från huvudrollsinnehavare till konsumenter eller till och med produkter?
  • Det här är kampen om barnen.

Fotbollsspelare har blivit ett yrke och nu vill inte föräldrarna ”lägga sina barns utveckling i händer på vem som helst”.

Det säger italienska Juventus som nu startar lag i Stockholm samtidigt som föräldrar redan betalar 10 000 kronor om året för att deras barn ska få spela i spanska Espanyols fotbollslag i Nacka.

– Vi har redan i dag tioåringar som bytt klubb tre gånger i jakt på den bästa miljön, säger chefen på Stockholms fotbollsförbund Björn Eriksson.

AC Milan bedriver verksamhet i Nynäshamn finansierad av svenska skattepengar men den italienska klubben är inte ensam internationell jätte om att ha fått upp ögonen för Sverige. Spanska RCD Espanyols har också slagit sig in på den svenska marknaden men jobbar med en helt annan affärsmodell än Milan.

I Nacka betalar föräldrar 10 000 kronor om året för att deras barn ska få en spansk fotbollsfostran efter Barcelona-klubbens filosofi.

Spanjorerna har till skillnad från Milan också gått så långt att de startat en egen förening och deltar nu i seriespel för barn i stockholmsområdet under den spanska klubbens fana.

”RCD Espanyol de Barcelona vill göra klubben mer internationell och exportera passionen, metodologien och självklart varumärket och Sverige är en strategisk plats i Europa att göra det på. Det är den första akademin i Europa och ett land där det är möjligt att utbilda talanger på ett bättre sätt. Eftersom Fifa-reglerna slår fast att du inte kan värva en annan europeisk spelare som inte fyllt 16 år, och 18 år från resten av världen, så är det också bra att ha en akademi i Sverige för att knyta dem till klubben redan tidigare”, skriver akademichefen Sergi Angulo i ett mejl till Sportbladet och fortsätter:

”Det sista skälet är också att dra in lite pengar, men det är egentligen det minst viktiga”.

Enligt uppgifter till Sportbladet betalar den svenska föreningen omkring 200 000 kronor om året till moderföreningen RCD Espanyol i Spanien. I utbyte får de använda Barcelona-klubbens namn och emblem i sitt arbete, en slags franchise-verksamhet där Espanyols varumärke gått på export.

”Vi meddelar vad vi betalar på årsmötet och till spelarnas föräldrar och de har accepterat det”, skriver Sergi Angulo utan att vilja kommentera summan.

Bestämma straff

Men är det helt problemfritt att ta en internationell fotbollsfilosofi och uppfostran till Sverige?

När Sportbladet talar med föräldrar till spelare i Espanyol vittnar de om kulturkrockar och riktar kritik mot delar av klubbens arbetsmetoder. Redan för lag i tioårsåldern får lagkaptenen välja vilka spelare som ska starta matcherna och barnen har vid flera tillfällen också ombetts bestämma straff för lagkamrater som kommit för sent till matchsamlingar.

”Det är en överdrift som inte alltid händer. Under vissa matcher kanske vi låter spelarna bestämma vilka som ska starta och inte men det beror på att vi vill ha ansvarstagande spelare som inte är beroende av sin tränare. Kaptenen byts också varje match så att alla får känna på hur det är att vara lagkapten”, skriver Angulo.

Föräldrar beskriver också hur slutkörda spelare inte vågar be om att få byta eftersom de lärt sig att de då inte kommer få starta i nästa match. Även det beskriver Sergi Angulo som ett missförstånd.

”Vi vill inte att spelare ska byta för att de är trötta eftersom vi vill att de ska lära sig att balansera sin energi under matcher. Eftersom vi inte bryr oss om resultatet i matchen kan vi ha en trött spelare kvar på planen för att han ska förstå hur han ska springa och inte springa. Men efter tre-fyra minuter byter vi självklart av honom eftersom vi inte vill att barnen ska lida. Men att få känna sig trött är ingen dålig sak eftersom det lär dig att hantera din ansträngningsnivå och de måste förstå att det inte är möjligt att hela tiden pressa i fotboll.”

Sergi Angulo understryker att klubben samarbetar med Rädda Barnen och att ledordet alltid är ”barnet före spelaren”. Han känner inte igen sig i föräldrarnas beskrivningar och menar att klubben inte kan vara så dålig när den vuxit från 60 till 105 spelare och bara tre spelare lämnat.

”Det viktigaste för oss är att lära sig, inte att vinna. Mitt talesätt är: Vi måste inte vinna i dag men vi måste vinna i morgon.”

Kortsiktighet

Stockholms fotbollsförbund ser samtidigt också andra potentiella kulturkrockar när världens största fotbollsklubbar nu börjar bedriva barn- och ungdomsfotboll i Sverige.

– De har inte samma typ av föreningar som vi har med årsmöten och valberedningar så det är en liten utmaning vi har. Sedan står de ofta rent fotbollsmässigt också för en tidig satsning med många träningar i ung ålder vilket, som vi ser det, skapar en kortsiktig fotbollsutveckling. Så spelarflödet till och även från de här klubbarna kommer säkert öka. Vi som förbund är skeptiska till den här verksamheten eftersom vi tror att den är ganska kortsiktig, säger förbundschefen Björn Eriksson.

Hur ser ni på att utländska aktörer kommer in och konkurrerar med den svenska verksamheten så tidigt?

– Om det blir så är det inte så bra men jag tror ändå att de allra flesta barnen fortfarande kommer spela fotboll i sin närmaste klubb där de bor. Vi pratar här om några procent lycksökare och vi har redan i dag tioåringar som bytt klubb tre gånger i jakt på den bästa miljön, men det är nog ändå den i den närmaste klubben man har. Så jag är inte säker på att det här kommer öka i takt med att stora klubbar kommer in men till exempel Espanyol-effekten kommer bli att de nog kommer locka till sig en del som tror att de har mycket bättre verksamhet än sin närmaste klubb.

Finns det en risk att klubbar, i kampen om spelare, tvingas bli resultatinriktade i ung ålder för att kunna bevisa spelarnas utveckling?

– Den lilla kontakt vi haft med Espanyol när de kom hit berodde på att de inte förstod att vi inte redovisar resultat i 13-årsåldern. De har hamnat i en miljö där det är svårare att visa resultat men jag tror nog att de, även om de drivs av fotbollsutveckling, kommer locka den typ av spelare som tycker att det är väldigt viktigt med mycket träning och resultat. I och med det kommer resultaten också komma. Sedan om det betyder något när spelarna hunnit bli 15 år är en annan sak.

Snart får Espanyol också sällskap i St Erikscupen av en ännu större fotbollsjätte.

Sprida metoden

Just nu letar italienska Juventus lokalisering för en akademi med fotbollslag i seriespel i stockholmsområdet. Även de strävar efter att hitta unga talanger, utveckla fotbollsspelare men också sprida sitt varumärke. Det säger akademichefen Andreas Vanberg, känd från TV4 och med ett förflutet som spelarutvecklare på Stockholms fotbollsförbund.

– Det är klart att vi kommer ha koll på spelare men det är inte rimligt att tro att så många kommer komma in Juventus a-lag, men de kan däremot bli Juventus-supportrar. Så det handlar om att sprida metodologin men också Juventus som varumärke. Att bli störst och bäst.

Juventus är på väg in i Stockholmsfotbollen.

Hur ser du på att Juventus nu kommer konkurrera med svenska klubbar på deras egen marknad?

– Det här är bara bra för svensk fotboll. De spelare vi utbildar kommer ganska troligt också de andra klubbarna i Sverige få ta del av när de blir äldre och då har de fått en bra utbildning från Juventus för att kunna spela elitfotboll, säger Vanberg och trycker på behovet av en professionell ungdomsfotboll:

– Det är väldigt många i Sverige som är intresserade av fotboll och fotbollsspelare är nu ett yrke. Många vill därför inte lägga sin utveckling i händerna på vem som helst. Det är precis som om du vill bli pilot eller läkare. Fotbollsspelare behöver utbildning i en klubb där tränarna har många års erfarenhet och vet vad som krävs. Inte av en 24-åring som tycker det är kul att stå där. Fotbollsföräldrar har börjat kräva saker tillbaka och jag har under mina många år inom SvFF och Stockholms fotbollsförbund märkt den efterfrågan. I dag blir det ofta ett lotteri vilken tränare man hamnar hos och om han eller hon är beprövad eller inte.

Hur ser du på risken att det här blir en dyr elitverksamhet endast öppen för de som har råd?

– De tror inte jag eftersom jag vet vad det kostar att spela i många klubbar i Stockholm redan i dag, både i bredd- och elitlag. Vi kommer inte vara dyrast i Stockholm men det kommer kosta en del. Men jag tror att alla som har en normal livsstil och inkomst kan göra det här om de väljer att prioritera en fotbollsutbildning. De som har ambitioner kommer dras till sådana här saker.

Vad tycker du om utvecklingen? Skriv din åsikt här.

  • 22 nov 2019

    Man kanske ska låta barn vara barn? Det viktigast för svensk fotboll är att ha en bredd. Har man bredden så blommar talangerna ut. Behöver det vara svårare än så?Vi vuxna är duktiga på att låta våra barn leva ut våra misslyckade drömmar.

    Johan
  • 22 nov 2019

    Det internationella storklubbarna skiter fullt i om 99 av 100 misslyckas och blir märkta för livet. Bara de tjänar pengar. Precis som ofoget med friskolor. Visst kommer det fram supertalanger med dessa akademier. Men skillnaden är att utan akademierna kommer det även fram andra typer av spelare. För barnens skull måste denna fotbollstrafficking upphöra nu.

    Anders
  • 22 nov 2019

    Intressant att ni väljer att göra en artikel om BP utan att ta upp frågan om vilka som får vara med i deras ”framgångsrika” lag. BP har sin egen akademiverksamhet och det är plötsligt ok i förhållande till allt ni relaterat till innan. Föräldrar betalar extra för detta och den nämnda barnkonventionen kan knappast vara k fokus. Så trött på media som enbart vill vinkla från ett håll. Kolla ishockey, gymnastik, konståkning, där får man tävla och selektera tidigt. Vår son är iaf super nöjd över sitt byte till Espanyol, Boo FF kunde inte ge honom den utmaning han ville ha.

    Saran
  • 22 nov 2019

    Jag var delaktig i både Elit- och breddverksamhet när jag var barn.Jag ansågs som talang inom fotboll men slutade pga breddverksamheten. Alla skulle få vara med även om man knappt kunde slå en bredsida 2 meter framåt. Pga det tröttnade jag för det gick inte att spela när vissa bara sparkade bollen som en illbatting. Hade vårt lag varit en "elitsatning" hade jag upplevt fotbollen som mycket roligare. Jag var även talang inom handboll men eftersom jag slutade växa tidigt blev jag bortsållad från det bästa laget. Det gjorde det roligare för mig att spela med folk som var på samma nivå som mig

    Fredrik Bergkvist
  • 22 nov 2019

    Elitsatsning är precis lika viktigt som breddverksamhet. Vissa barn vill ha strukturerade träningar och krav med fokus på utveckling, så kallad elitsatsning för att tycka det är kul att spela.Andra barn vill bara springa och ha kul, sparka bollen som en illbatting helt utan krav, med sämre tränare och lagkamrater för dom inte vill fokusera under träningar.Varför ska alla stoppas in i lekstugan när dom vill jobba hårt för att bli bra?Jag hade inga påtryckningar från föräldrar utan tog mig själv till alla träningar från 8 års ålder. Varför var jag tvungen att delta i breddverksamhet?

    Fredrik Bergkvist

PODD Så vill storklubbarna tjäna pengar på svenska barn

I Aftonbladet Daily pratar vi med Sportbladets Patrik Brenning om granskningen ”Kampen om barnen”


 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.