”Såg poliser, blod och allt”
MFF:s nya talang om drömmen och uppväxten
Uppdaterad 2019-08-23 | Publicerad 2019-07-27
För tre år sedan skedde ett av de mest brutala morden i Malmös gängkrig precis vid kvartersplanen där han lirar varje kväll.
– Jag såg poliser, blod och allt, säger Amel Mujanic.
Nu går Malmö FF:s senaste jättetalang och väntar på den allsvenska debuten – och det stora genombrottet.
Malmö FF har under 2010-talet fått fram flera, högklassiga försvarsspelare, däribland landslagets mittbackspar Pontus Jansson och Filip Helander.
Men man har samtidigt haft svårt att odla fram offensiva spelare som på allvar slagit sig in i a-laget.
Massor av talanger har lyfts upp i a-truppen, men de senaste tio åren är det egentligen bara tre anfallare eller mittfältare spelare som blivit startspelare på riktigt (men egentligen bara under kortare tid eller perioder innan de lämnat MFF): Pawel Cibicki, Erdal Rakip och Mattias Svanberg.
Den senaste offensiva spelaren att lyftas upp i a-truppen genom ett lärlingskontrakt är 18-årige Amel Mujanic som imponerat stort i U19-laget.
– Det kändes otroligt skönt. Det är något jag drömt om sedan jag var liten. Nu är det bara upp till mig att bevisa vad jag går för. Nu är det fullt ös, säger han.
”Älskar att ha boll”
Mujanic kom till MFF som nioåring från BK Olympic.
Han har spelat i pojk- och juniorlandslagen sedan hösten 2017 och gjorde faktiskt a-lagsdebut redan i februari i fjol i en träningsmatch mot FC Roskilde.
Han beskriver sin spelartyp och styrkor så här:
– Jag är en offensiv, central mittfältare; målfarlig och bra assistspelare. Jag gillar att ha boll... nej, jag älskar älskar att ha boll. Jag har bra blick för spelet och ett bra skott för att vara mittfältare.
Svagheter då?
– Hitta rätt position i försvarsspelet. Det är små detaljer. Jag kan slipa på allt.
Väldigt få offensiva egna produkter har slagit igenom på allvar i MFF de senaste tio åren – varför kommer du att lyckas göra det?
– Jag vet min kapacitet och tror på mig själv. Jag jobbar hårdast varje dag och till slut kommer det att löna sig.
Varför har så många haft svårt att ta en plats?
– Många tar inte för sig när de kommer upp. De visar respekt och sånt. Det finns inte i min mentalitet. Det är upp och ”kötta” direkt.
Så du har ingen överdriven respekt för Rosenberg & Co?
– Klart jag har respekt. När man var yngre ville man bli som de. Men nu är jag på samma plan som de är. Nu är det bara att visa vad jag går för och jag ska bli bättre än vad de blivit.
Vill visa hela Sverige
Vad drömmer du om?
– Att bli bäst i världen, helt klart ju. Få spela på de stor arenorna.
Men en mer närliggande dröm är att få debutera i allsvenskan för MFF.
– Att komma in på Stadion och visa vad jag går för, för fansen, för tränarna, för hela Malmö.. ja, för hela Sverige helt enkelt.
– Jag går och väntar på det varje dag, på varje träning. Jag tänker hela tiden att ”nu är det dags”.
Vem var din idol?
– Allas idol är Ibrahimovic.
Mujanic föddes den 1 april 2001. Åtta dagar senare gjorde Zlatan sin första allsvenska match från start och satte två mål direkt hemma mot AIK.
– Jag vill inte jämföras med honom då han är anfallare och jag är mittfältare.
Men det går nästan inte att låta bli att dra paralleller mellan de två ändå. Mujanics föräldrar kommer från Bosnien, precis som Ibrahimovics far (hans mor är kroat). Båda har vuxit upp i utsatta områden i Malmö där deras talanger slipats fram på kvartersplanen precis vid huset där de bor eller bodde: Zlatan i Rosengård, Amel i Gullviksborg.
Vad säger du om parallellerna med Zlatan?
– Det är ju kul. Allt är möjligt, som Zlatan har sagt: komma från ghettot, som han kallar det, och ta över världen. Det är stort.
Sköts med kalasjnikov
Sportbladet träffar Mujanic vid planen på Censorsgatan i Gullviksborg där han alltid spelat med de andra ungarna i kvarteret. Det gör han fortfarande, så ofta han kan tills mörkret faller på kvällarna. Han bor med sina föräldrar och storebror bara ett inkast härifrån.
Gullviksborg har de senaste åren förknippats mycket med gängkriminalitet.
I september 2016 skedde ett av de mest brutala morden i de pågående gängkrigen i Malmö precis vid planen på Censorsgatan.
Då sköts en ung man ihjäl när han satt i en bil som körde fast efter att jagats av några män på mopeder. Skyttarna avlossade sina vapen, två pistoler och en kalasjnikov, rakt in i fordonet. Över 30 skott avlossades. Mannen i passagerarsätet avled. Hans tre vänner överlevde, trots allvarliga skador.
Mordet beskrevs av åklagaren som ”en ren avrättning”.
Två förlupna kulor gick in i en lägenhet där en familj vistades.
I juni i år dömdes en man i hovrätten för mordet och mordförsöken.
– Mina vänner var på planen och spelade när det hände men ingen av dem blev skadad. Jag hade träning som tur var. Tänk om jag varit där då och de hade råkat missa ett skott...vad hade hänt då?
När Amel kom hem från träningen berättade hans storebror om dådet.
– Jag gick dit på kvällen och såg poliser, blod och allt. Jag tänkte att nu stänger de av planen men nästa dag var det helt lugnt och vi kunde spela igen.
Kände du några av dem som var inblandade?
– Nej, inte kände. Men jag visste vilka det var.
Vänner har blivit kriminella
Han har flera barndomsvänner som hamnat snett.
– Det är flera som tagit fel väg. Några har kommit på rätt väg igen efter att ha hittat sig själva men det är många som har blivit kriminella.
– Fotbollen har tagit mig den rätta vägen. Utan fotbollen vet jag inte vart jag hade hamnat, säger Mujanic.
Trots det kan han inte tänka sig att flytta från Gullviksborg så länge han bor i Malmö.
– Jag har bott här hela mitt liv. Mina känslor för Gullviksborg är obeskrivliga. Jag kommer att älska det här området för gott. Alla känner alla. Det är som en familj. Att det sedan händer trista grejer kan man inte hjälpa.
Blir du inte rädd?
– Nej, tvärtom. Jag känner mig trygg här.